Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 EMANUEL SWEDENBORG.
likaså templet med hvart särskildt föremål deri; vidare älven
deras högtider, nemligen Herrens osyrade bröds högtid, löf-
hyddo-högtiden och förstlings-offrens högtid; äfvenså alla
deras förordningar och lagar.
9. Och emedan motsvarigheter äro sådana (likheter),1 som före-
finnas i naturens yttersta (ändar),2 och emedan alla ting i
naturen motsvara något, och äfven betyda det, som de mot-
svara, fördenskull består Ordets bokstafs-betydelse af idel
motsvarigheter.3
10. Af detta skäl har äfven Herren, enär han talat ur sitt Gu-
domliga (Väsen), och talat Ordet, talat förmedelst motsva-
righeter.4
11. Det, som är från det Gudomliga, och det, som i sig Gudomligt
är, faller till sist i sådant,5 som motsvarar det Gudomliga,
1 Parenthesen tillägg af öfv. 2 Se Jesaja 45:22; Parenth. tillägg af öfv. 3 »I
allmänhet finnas fyra olika stilar i Ordet. Den Första är den, som tillhörde
den allra äldsta Kyrkan (Ecclesiae Antiquissimae). Deras sätt att uttrycka sig
var sådant, att när de nämnde jordiska och verldsliga ting, tänkte de på de and-
liga och himmelska ting, hvilka dessa föreställde och afbildade, i följd hvaraf de
ej blott uttryckte sig medelst bilder och liknelser, utan till och med bragte dessa
i en liksom historisk serie, för att de skulle blifva mer lefvande. Detta skänkte
dem den allra innerligaste förnöjelse.
Denna stil syftar Khanna på, då hon förkunnade: »Talen det Höga, det Höga,
låten det Urgamla utgå ur eder mun!» 1 Sam. 2: 3. Dessa liknelse-framställningar
benämnas hos David: »Gåtor från forntiden.» Psalm. 78:», 3, 4. Från den Äldsta
Kyrkans efterkommande hade Moses dessa (förkunnelser, beskrifningar) * om
Skapelsen, om Eden’s Trädgård, ända till Abram’s tid.
Den Andra stilen är den Historiska, som förekommer i Moses’ Böcker från
Abram’s tid och, vidare, i Josuae, Domarenas, Samuel’s och Konungarnes Böcker,
i hvilka de Historiska händelserna äro alldeles sådana som de framställas i bok-
stafs-betydelsen, men hvari, genomgående, alltsammans, i sin helhet och i hvar
enskildhet, innehåller fullständigt andra ting i den inre betydelsen, hvarom, på
grund af Herrens Gudomliga Barmhertighet, (vi skola tala) * i det följande, i följd
och ordning.
Den Tredje Stilen är den Prophetiska. Denna är född af den Äldsta Kyr-
kans stil, hvilken de (Propheterna)* tillbådo; men den är icke fortlöpande och,
i likhet med den historiska, sådan som den allra äldsta stilen; utan den förekom-
mer stänkvis och den är knappt någonstädes fattbar, utom i den inre betydelsen,
der de djupaste hemligheter ligga gömda, hvilka följa på hvarandra, sammanbundna
i den skönaste ordning. De afse den Yttre och den Inre Menniskan, Kyrkans
mångfaldiga Tillstånd, Himmelen Sjelf, och — innerst inne — Herren.
Den Fjerde är Davids Psalmers, som är medel-stilen ** mellan den Pro-
phetiska och den Allmänna tal-stilen. Der talas, under David’s, nemligen Konun-
gens, person, i den inre betydelsen om Herren.»
(Eman. Swedenborg: »Himmelska Hemligheter>: 66.)
4 liknelser. 5 sådana kärl, sådana förvarings-kärl (Sa’di »Lustgården» 4:7).
* Parenthesen tillägg af öfv. ** den förmedlande stilen: den öppnande stilen:
nyckel-stilen; Jes. 22: 22.; Apoc. 3:7.; Apoc. i: is.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
