Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För a tt undgå denna konseqvens an tag er H egel att inom
den absoluta m ethoden d et första icke är det re n t abstrakta
utan det absoluta fattad t såsom i sig varande k o n k ret to ta lite t1).
Den absoluta m ethoden upptager således b eg rep p et om den
konkreta potentialiteten och återgår i detta hänseende t.ll den
ståndpunkt, som var phenom enologiens utgångspunkt. Väl vinner
Hegel genom detta antagande m öjligheten a tt förklara h u ru
början och slutet kunna vara identiska. Båda äro sam m a kon-
kreta totalitet och således till innehållet identiska, e h u ru de till
formen äro skilda, då det ena är i sig hvad d et andra ä r för
sig. Men innehållet är här e tt gifvet och an tag an d et af e tt
sådant strider, enligt hvatj vi ofvan sökt visa, m ot blifvats a b -
soluta betydelse. Vi stadna således här vid följande dilem m a;
antingen är formen ahsolut och då finnes intet innehåll, eller
ock är innehållet absolut, m en form en derem ot icke.
D etta dilem m a kan icke undvikas genom den anm ärk-
ningen a tt den första totaliteten ju st såsom i sig varande är
ett ab strak t m om ent. Väl kan härigenom en förklaring af
blifvat vinnas, hvilket icke är möjligt om den första totaliteten
i absolut m ening är konkret totalitet, m en detta blifva kan dock
icke vara absolut d. v. s. fram bringa allt innehåll, så sn art
något m om ent, som icke ä r ren t ab strak t = intet, m åste sättas
såsom dess utgångspunkt. Med antagande af en sådan utgångs-
punkt kan man försöka a tt sätta blifvat såsom oändligt antingen
genom a tt låta det blifva en progressus in infinitum eller genom
antagande af en kretsrörelse. E n i oändlighet fortgående pro-
gress antager Hegel såsom vi ofvan anfört vara en m otsägelse
1) Das Allgem eine gilt aber in der absoluten M ethode nicht als bloss
Abstractcs, sondern als das objectiv-Allgem eine, d. h. das an s ic h die
c o n c r e t ç T o t a l i t ä t , aber die noch nicht g e s e t z t noch nicht fü r
s i c h ist. Selbst das abstracte Allgem eine als solches, im Begriffe, d. i.
nach seiner W ahrheit betrachtet ist nicht nur das E i n f a c h e , sondern als
Abstractes ist es schon g e s e t z t als mit einer N e g a t i o n behaftet. Es
giebt deswegen auch, es sei in der W i r k l i c h k e i t oder im G e d a n k e n ,
kein so Einfaches und so Abstractes, wie man es sich gewöhnlich vorstellt.
Solches Einfache ist eine blosse M e i n u n g , die allein in der Bewusst-
losigkeit dessen, was in der That vorhanden ist, ihren Grund hat. H . W .
B. 5. pag. 324.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
