Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
te t, utgör deras skilnad. I verkligheten finnes således ingen
absolut skilnad dem em ellan , men detta härrör d eraf a tt d et
rena v a ra t blott är potentielt och således icke genom någon
verklig bestäm ning kan skilja sig från intet. Det är likväl
k lart a tt denna åtskilnad såsom beroende på varats po ten tia-
litet icke kan tillkom m a varat såsom relationslöst. Bestäm nin-
gen potentialitet tillkom m er varat blott i förhållande till det
aktuella. A lskilnaden m ellan vara och intet vinnes således blott
genom upptagande af det verkligen bestäm da varat, i m otsatts
m ot h vilket d et obestäm da varat sättes såsom det potentiella.
D et potentiella förutsätter då det. aktuella, alldenstund det förra
utan d et sednare icke eger någon betydelse. Det aktuella är
åter icke inom vetenskapen deduceradt. utan m åste ur före-
ställningen upptagas.
Vi hafva härm ed angifvit, i hvilken mening vara och intet
kunna sägas v ara identiska och åtskilda. Båda äro det a b -
strak ta. B etraktas detta abstrakta utan relation till det kon-
kreta, så är det e tt tom t tanketing d. v. s. intet i och för sig
varande. O beroende af det tänkande subjektet ä r det ren t
intet. B etraktas åter d et abstrakta såsom den generellaste be-
stäm ningen i d et konkreta v arat, eller efter Hegels antagande
såsom grund till och im m anent i det bestäm da varat, så är
det en positiv bestäm ning och således skildt från det rena intet.
H uruvida vara och intet sättas såsom identiska eller åtskilda,
beror således helt och hållet’på olika betraktelsesätt. N ärm are
låter olikheten i betraktelsesättet bestäm m a sig såsom olikhet
i graden af abstraktion. D et första resultat, som vinnes genom
abstraktionen från alla särskiljande bestäm ningar hos det va-
rande, är att v arat utgör den gemensamma bestäm ningen hos
alla varande. Försöket a tt fatta detta abstrakta vara icke så-
som egenskap, u tan såsom något i och för §lg Varande förer
e tt steg längre i abstraktionsprocessen 1). Förhållandet mellan
1) Aber ferner wenn jene Abstraktion von Âllem , welches A lles doch
Seiendes ist, vorausgesetzt wäre, so ist sie genauer zu nehmen; das Resul-
tat der Abstraktion von allem Seienden ist zunächst abslractes Sein, Sem
überhaupt. — — — — — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
