Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
»Hur det oss gick — det vet du själf.
Långt bortom Wolgas breda älf
Det vardt min lott att slafva.
Tatar jag tjente och kalmuck
Och lärde tåla utan suck,
Men glömde aldrig dungen vid Pultava.
»När frihetsbudet hann vår ort,
Hur kände hvarje fånge fort
Sin fot till hemmet dragen!
Man vardt ej färdig hastigt nog —
Men mig min pligt tillbaka drog
Till olycksfältet, där vår här vardt slagen.
»Jag förde ut min föresats •—
Fram till vår hufvudskalleplats
Jag kom på trötta fotter
Och grof en natt på välkändt rum
Mitt heliga depositum
Ut under hagtornsbuskens sega rötter.
»Befriadt från sin bädd af grus,
Jag såg det blänka vid det ljus,
Som steppens stjärnor sände.
Med hjältens krönta namnbokstaf
I glans ur sin Pultava-graf
Det dyra minnet rostfritt återvände.
»Jag spiller inga ord i dag
På faror, nöd af tusen slag
I öknar hundramila.
Alltnog — vid Herrans starka hand
Helbregda nådde jag vår strand
Och står nu här i hemmets sabbatshvila.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
