- Project Runeberg -  I Sverige : minnen och bilder från mina fäders land /
403

(1891) [MARC] Author: Carl Aaron Swensson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

/ SVERIGE.

403

detta senare varit, om ett visst intressant ögonblick under den
andra biskops-middagen, då personen i fråga höll på med ett slags
zoologiska undersökningar i sin egen buskiga öfre våning och
därunder gjorde ett viktigt fynd, därigenom kunnat bevaras åt
eftervärlden. Men tyst! Medan jag pratar om historier, har tiden
för uppbrott redan kommit, och jag måste säga farväl till det
vackra Skön och det angenäma sällskapet därstädes. Det var ett
så alltigenom älskligt hem, att dess minne hos mig aldrig skall
dö. En af de unga fröknarna, jag minnes icke nu hvilken af de
sexton det var, sade vid afskedet till mig: »Ja, det var riktigt
roligt att fa träffa en amerikan, det har kommit mig att ändra
mina tankar något om folket där i den nya världen, ty vi ha annars
knappt trott, att det fanns några trefliga personer där.» Aj, aj!
Det där var ärligt nog menadt som en verklig komplimang för
mig förstås, men det röjde i alla fall så naivt hvad tankar man i
allmänhet har om oss i den nya världen.

Resan till Sundsvall i prostinnans bekväma droska förde oss
genom en mycket vacker trakt. Folket höll just på med att
afsluta årets ovanligt rika höbärgning. Hvad det såg idylliskt ut!
Jag kunde varit färdig att springa in på ängarna för att fa vara
med en stund. Ingen syntes hafva brådtom med arbetet. Det
gick alltsammans så lugnt och stilla som de ungas
månskenspromenad, när sällskapet bara räknar två medlemmar. Man brådskar
i allmänhet icke med någonting i Sverige. Ett fridsskimmer ligger
utbredt öfver alltsammans. Hvarför skulle man hafva brådtom?
Nästa dags morgonbräckning synes i öster, innan solens strålar
gifvit västervågen godnattkyssen. Må det alltid blifva så!

Sundsvall är en amerikansk stad, sade man mig. Skulle det
vara brådtom någonstädes i Sverige, så vore det alltså där. Men
det var brådska i mikroskopisk miniatyr. Den nedbrunna staden
har rest sig ur askan och ser redan ståtlig ut. Det är
storstadsstil i allting denna gången. Många af nybyggnaderna äro
ovanligt präktiga, och den praktiske amerikanen frågar sig själf: hvar
få de pengar till allt detta? Men Norrland är rikt, och Norrlands
lifligaste och största framtidsstad heter Sundsvall. Den räknar
redan nu mellan tolf och femton tusen invånare, sade man mig.
Den nya kyrkan, som uppföres, skall kosta 350,000 kronor.
Timmeraffärerna i Sundsvall- och Hernösand-distrikten äro lifligare och
större än i hela det öfriga Sverige.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:15:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scisverige/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free