- Project Runeberg -  I Sverige : minnen och bilder från mina fäders land /
369

(1891) [MARC] Author: Carl Aaron Swensson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I SVERIGE.

369

nog en bra präst af honom.» Ja, den förmaningen erhöll jag ock
strax därpå i den stora salen i flere vittnens närvaro, och jag skall
aldrig glömma den, lita på det! Jag tror knappt, att Hernösands
biskop på länge eller med större nöje förmanat någon präst
däruppe i norden än som fallet var denna gång. Jag skulle gärna
själf tagit den präktige norrländske bonden i hand och sagt: »Hör,
farbror, om den förmaningen skall gälla mig, så får ni bestämdt
bedja kungen själf förmana min käre, omtyckte och vältalige broder
Abrahamson i Chicago att stå stilla i predikstolen.» Men så tänkte
jag i tysthet för mig själf åt ett annat håll, och då blef det så
har: må Gud hjälpa mig att aldrig stå stilla i predikstolen! Jag
menar, att en präst skall alltmer utvecklas i värma, hjärtlighet
-och grundlighet, och skall detta ske, så får han aldrig stå stilla.
Emellertid utgör den där lilla händelsen ett riktigt intressant minne
för mig personligen.

Domkyrkan omgifves af en vacker liten park, i hvilken jag
dagligen promenerade. Där bakom ligger kyrkogården så fridfullt
bland träden och blommorna. Tänk, huru många gånger jag vandrat
i björkalléen, som leder dit, och huru mycket jag njutit af utsikten
öfver det lilla sundet, eller hvad det nu kallas, samt gått upp mot
den stora, allvarsamma Vårdkasen! Sådana vandringar, i
synnerhet om de företagits i så älskvärdt sällskap som det jag ägde,
glömmer man aldrig. Då jag skrifver detta, stå alla dessa minnen
på parad och göra hela Amerika rysligt prosaiskt mot det gamla
vackra, nobla Sverige och det sommar-förtjusande Norrland.
Kyrkogården gömmer stoftet af många ädla män. För min del stannade
jag oftast framför biskoparna Franzéns och Landgrens vårdar. På
den förres grafsten läses:

H. H.

Biskopen

öfver Hernösands stift m. m.
Doctor

Fr. Mich. Franzén

född d. 9 Febr. 1772
död d. 14 Aug. 1847.
Ps. 492: II.

Maka, Barn och Barnbarn, sörjande och tacksamma,
reste stenen.

Friska kransar lågo alltid vid denna vård.

23

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:15:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scisverige/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free