Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I SVERIGE.
135
detta tillfälle försöka en liten aptit-sup. Att döma af de grimaser
han gjorde skulle man trott, att han sväljt en amerikansk vildkatt
i stället för ett par matskedar svenskt brännvin. Jag smakade en
en gång på doktorns tillrådan ombord på »Island» den till
utseendet så oskyldiga varan, och minnet däraf förföljer mig ännu.
Man måste hafva en strupe af gjutjärn, amerikanskt sulläder eller
en frihandlares fosterländska samvete för att tycka om det svenska
eldvattnet.
Sedan vi slutat vår middagsmåltid, besökte vi en handlande i
staden, som var bekant med pastorerna Cederstam och Le Veau
i Amerika. Han mottog oss med äkta svensk vänlighet och
gästfrihet. Vi måste följa med honom hem, presenteras för hans familj
och dricka eftermiddagskaffe. Så måste vi ut i trädgården i ett
lusthus och dricka soda-vatten och äta kakor. Jag tror, att
kaffe-drickningen ock ägde rum utomhus. O, hvilken vacker utsikt,
hvilken angenäm eftermiddag! Vi samtalade om mångt och
mycket. Vår värd hade just erhållit underrättelse om fru pastorskan
Cederstams död och omtalade med anledning däraf mycket af
intresse från hennes vistelse i Sverige. Så talade vi om den
kyrkliga ställningen därhemma. Vår värd sade en del skarpa saker om
den frikyrkliga rörelsen och nykterhetsrörelsen i landet. Den
frikyrkliga rörelsen urartar alltmer, åtminstone i vissa landsändar i
Sverige. Den har ingen fast mark att stå på och går därför från
den ena nyheten, man skulle understundom kunna säga galenskapen,
till den andra. Nykterhetsvännerna äro i Sverige liksom i Amerika
ofta mycket ensidiga. Men så går det alltid i historien. Man må
beklaga det huru mycket som helst: den ena ytterligheten föder
den andra. Statskyrkan är själf skuld till den frikyrkliga rörelsen,
så synes det åtminstone för en främling. Nykterhetsifrarnas
öfver-drifter hafva på naturligt sätt framkallats af den förfärliga
dryckenskapslasten, som just i Sverige är ett himmelsskriande ondt. Vår
värd omtalade, att några missionsvänner från Amerika hade i
hemlandet på det förfärligaste utmålat oss augustana-präster, särskildt
New York-konferensens medlemmar. Sådant är sorgligt. I vissa
delar af Amerika hafva missionsvännerna upphört med dessa förr
så vanliga domar. Jag minnes själf, att en framstående
missionsvän i Lindsborg för några år sedan bad mig icke tro, att hvad
någon vid deras missionsmöte yttrat om vår lutherska kyrka vore
ett uttryck af hvad de allmänt tänkte i saken. Detsamma hände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
