Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I SVERIGE.
IOI
,så mycket du orkar. En sade: ligg stilla i din hytt, om du mår
illa; en annan: gå upp på däck, äfven om du känner dig halfdöd.
En sade: ät ingen frukt; en annan: du bör äta duktigt med frukt.
En sade: begagna inga likörer; en annan: du måste dricka öl och
vin för att stärka dig. Jag led ingen brist på råd, men hvad nytta
gjorde de, när skeppet började gunga på böljan blå? Jag har ett
bättre råd än alla de nämnda, rörande undvikandet af den
obehagliga sjösjukan. Jag tror, att det är det enda fullt tillförlitliga. Så
här lyder det: den som ej vill blifva sjösjuk gör säkrast i att stanna
kvar på landbacken. Detta medel har hittills visat sig fullkomligt
i sitt slag.
Alltså äro vi nu ombord på »Island». Kl. half 7 kom
bud, att kvällsmåltiden var serverad. Jag fick plats mellan kapten
Skjödt och skeppsläkaren, doktor Heyn. Vårt Klia1 sällskap i
första hytt var intressant nog: en norsk fru redaktörska, en svensk
redaktör från Boston eller Worcester, en svensk baptistpräst från
Brooklyn, en svensk fröken från St^Louis, hvilken hörde till
»Christian Science »-människorna, dennas moder, en norsk och tvänne
svensk-lutherska präster jämte kapten Skjödt, doktor Heyn,
styrman Berendtson och förste maskinist Brandt. Danskan skulle nu
hlifva vårt modersmål. För min del förstod jag den till en början
endast med stor svårighet. Doktorn talade, tycktes det mig, med
svindlande fart, och orden hängde tillsammans i en rad, alldeles
som solskensdagarna på hösten här i Kansas. Men genom att
lyssna mycket noga och därjämte uppmärksamt betrakta kaptenens
anletsdrag, lyckades jag att någorlunda fatta meningen af hvad
doktorn sade. Inom några dagar försvann svårigheten, och danskan,
den mjuka, vekliga, syntes mig nästan lika lätt att förstå som
svenska eller engelska. Vår första måltid intogs under försök af
en hvar att känna sig glad och munter. Jo, jo, men! Nu står
redaktören från Worcester hastigt upp och ber om ursäkt. Hvarför
han fick så brådtom upp på däck, skall jag icke omtala. Om en
stund var äfven jag där och satt med dyster håg och underliga,
nymodiga känslor i min inre värld. Det stannade lyckligtvis vid
känslor, och kl. 9 gick jag ned i hytten, där en uppfriskande sömn
snart kom till min undsättning. Hvad det understundom är
makalöst skönt att kunna sofva! Och blir man någonsin trött och sömnig,
så är det just på hafvet.
Nästa dag var söndag. Ingen frukost för mig! Jag skulle nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
