Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - LIV. Jubelsmulor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 652 —
gräto. hennes alltför tidiga bortgång. Ett ädlare, mera välsignel- .
sebringande lif än hennes kan jag icke föreställa mig.”
Äfven från skandinaverna i Utah hade en jubelgåfva blifvit
sänd. Den framlemnades af hr Sjödahl. Derom berättår senaste
n:r af "Utah Korrespondenten” följande:
Den 8 september ankom broder Sjödahl till Stockholm med
den i hans vård öfverlemnade jubileums-gåfvan. Samma dag
begaf han sig till kungliga slottet och omtalade sitt ärende för
öfverste hofmarskalken, grefve von Rosen. Derefter begaf han
sig till Förenta Staternas minister Ferguson, hvilken läste de af
Sjödahl medförda rekommendationsbrefven från Utahs guvernör
Wells och kongressman King, och lofvade att efterhöra, om hans
majestät önskade mottaga den af nordbor i Utah öfversända gåf-
van. Sjödahl infann sig derefter flere gånger hos ministern, men
underrättades hvarje gång, att intet svar IN och att ingenting
vidare kunde göras.
Slutligen beslutade han att försöka träffa riksmarskalken,
friherre von Essen och lyckades den 21 september, oaktadt bråd-
skan 1 slottet, att få företräde för honom. Så snart riksmarskal-
ken fått höra, hvad det var fråga om, fattade han sändebudets
(Sjödahls) båda händer och bjöd denne vara välkommen.
En timme efter detta sammanträffande fick S. bud om att
åter infinna sig och blef då af riksmarskalken tillsagd, att infinna
sig nästa dag kl. 412 och då vara i ordning att möta konungen.
När stunden kom, helsade S. från svenskar och norrmän i Utah.
Konungens ansigte upplystes och han yttrade:
"Ha norrmännen der också sändt dig?”
Ja, ers majestät.”
Är du svensk eller norrman?”
"Jag är född svensk, ers majestät.”
Hur länge har du varit i Amerika?”
"Något öfver elfva år.”
Jaså. Ja, helsa mina landsmän, svenskarne och norrmän-
nen i Utah, att jag uppriktigt tackar för den vackra gåfva de
gifvit mig. Jag önskar dem lycka å deras aflägsna ort.”
Hade vännen, minister Thomas, representerat oss vid konun-
gajubileet, hade svaret nog ej låtit vänta på sig. Det var en mini-
ster, som strax fick svar och genast uträttade, det honom ålåg.
Måtte han snart åter dit utnämnas och sändas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
