Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XLIV. Åttio mil på kärrskjuts i Småland och Vestergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 550 —
öfning i kyrkosång. En gång om året borde pastor hålla exa-
men i föreståndarens och föräldrars närvaro, ju talrikare dess
bättre, åt de snällaste barnen utdelas premier af en bok eller för-
skrift. 3:o. Om skolmästares antagande: då borde pastor upp-
rätta försiag, som förelägges församlingens äldste, hvilka gemen-
samt med pastor utnämna den de anse skickligast. Vidare inne-
håller förslaget bestämningar om lärarens lön och sättet för dess
utgående. Dessutom borde läraren ha boställe, helst midt i sock-
nen, och ett tunnland jord för plantering och odling af jordfruk-
ter. Således voro redan 50 år förut de grundlinier utstakade
hvarpå 1842 års skolstadga lades. Ungefär samtidigt härmed
förnyades förslaget att inrätta ett lärareseminarium i Lund.
Detta förslag ingafs af prosten Schlyter till Lunds domkapitel.
Till en så omfattande insigt om folkundervisningens ordnande
hade våra fäder hunnit redan under förra århundradet. När man
jemför de anförda förslagen med 1842 års folkskolestadga, så fin-
ner man, att i dessa förslag allt hufvudsakligt har blifvit erkändt
och mycket frivilligt utfördt århundraden innan det hunnit blif-
va lag. |
Sanningen trogna böra vi dock ej förbigå en del orsaker som
under tiden ställt sig hindrande i vägen för en allmän på kristlig
grund hvilande folkundervisning. Att det var krig och oro till
en början är förut nämndt. Den tidsanda som nu bildades under
den s. k. frihetstiden och icke minst under Gustaf III:s regerings-
tid var ingalunda god. Det var neologien som hos de flesta be-
herskade sinnena icke blott bland de verldsliga stånden, utan äfven
bland större delen af biskoparne och det högre presterskapet.
Många prester, som stodo folket närmare, synnerligen bland de
yngre, som icke ville råka i fara att anses fördomsfulla, ty så
betraktades hvar och en som icke ville kasta bort det häfdvunna
och antaga de nya lärorna. Visserligen voro predikningarne säl-
lan positivt irrläriga, men de djupare kristliga sanningarne för-
bigingos — och så nedsjönko de till uppbyggeliga naturbetraktel-
ser eller ett andefattigt tal om det "Högsta väsendet” och moral-
sanningar. Flere predikosamlingar, herdabref och Domkapitel-
cirkulärer samt Kongl. bref från den tiden bevisa detta.
Dock saknades icke under tiden äfven män som buro kor-
sets banér högt och vittnade om rättfärdighet af tron. Men så länge
den neologiska riktningen beherskade tiden, kunde dessa enskilde
lärare endast på få ställen bryta dess välde. Klart är att ett sed-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
