Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. I en trilla till Viksjö och en föreläsning om statskyrkan, missionsförbundet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 260 —
Hvad stiftsindelningen angår, funnos redan före den förste
svenske erkebiskops tillsättande i Upsala år 1163 sju af de nu-
varande svenska biskopsdömena, nemligen Upsala, Linköping,
Skara, Strengnäs, Vesterås, Vexiöd och det då för tiden under Dan-
mark lydande erkebiskopsdömet Lund. Ett särskildt superinten-
dentskap inrättades år 1620 af Gustaf II Adolf i Göteborg för
bemälde stad samt en del af Vestergötland, hvartill 1646 lades
Halland och sedermera Bohuslän; det upphöjdes till biskopsdöme
år 1665. I Kalmar var redan en superintendent, dock ännu un-
der biskopen i Linköping, tillsatt af Gustaf I; Karl IX skilde
Kalmar stift från Linköpings och Karl XI gjorde det till biskops-
döme år 1678. Vermland lydde under medeltiden biskoparne i
Skara, men en särskild-superintendent för Vermland (och en del
af Vestergötland) förordnades först i Mariestad 1586 och sedan i
Karlstad 1647; biskopsdöme blef detta stift först 1772. För
Norrland, som dittills varit förenadt med Upsala erkestift, bilda-
des ett särskildt superintendentskap 1647 i Hernösand, af Gu-
staf III år 1772 äfvenledes upphöjdt till biskopsdöme. Gotland
slutligen, sorn från äldre tider lydt under Linköpingsbiskopen,
erhöll under danska väldet (1570—1658) sina egna superinten-
denter i Visby, hvilket fortfor, äfven sedan ön åter kommit under
Sverige; biskop nämndes der likasom i de båda nästföregående
stiften år 1772. :
Såväl till areal som folkmängd äro de svenska biskopsstiften
mycket olika. Till folkmängden störst är Lunds, hvars folkmängd
1890 utgjorde 732,536 personer. Till arealen åter är Hernösands
stift det största, omfattande en yta af 241,380.15 qvkm. Minst
i såväl ena som andra afseendet är Visby stift.
Af tabellen framgår, att 6 stift, nemligen Linköpings, Skara,
Strengnäs, Vesterås, Vexiö och Karlstads är otemligen jemnstora,
i det deras folkmängd understiger 400,000, men öfverstiger
300,090. Fyra äro större, nemligen Lunds, Hernösands, Göte-
borgs och Upsala.
Upsala och Hernösands stift, som 1850 hade lika stor folk-
mängd, visa den största relativa folkmängden. Det är de norr-
ländska länens starka folkmängdstillväxt under de sista decenni-
erna; som är :orsaken.
Jemfördt med grannländerna har Sverige större stift än Dan-
mark och Norge, hvilka hafva 13. biskopsstift för en folkmängd,
bosatta OVE Fu år
«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
