Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser om gammalt och nytt - Det typografiska systemets yngsta skede, av I. W. Fischerström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET TYPOGRAFISKA SYSTEMETS
YNGSTA SKEDE
AV I. W. FISCHERSTRÖM
Det väsentliga i den stora uppfinning, som gjordes under mitten
av i5:e århundradet är väl egentligen icke så mycket själva
boktrycket som sådant, utan mera de rörliga typerna och först med
dessas tekniska fulländning fick boktryckarekonsten sin stora
betydelse.
Varken med trätavletrycket, eller med de före Gutenbergs tid av
kinesen Pi Scheng använda lertyperna kunde det mål ernås, som
föresvävade boktryckarekonstens uppfinnare.
Enligt Gutenbergforskningens nuvarande ståndpunkt skulle
emellertid de rörliga typerna icke hava varit det tyngst vägande
skälet för hans strävan mot målet, utan hans fasta övertygelse var
att deras praktiska betydelse först kunde bliva fullständig när de
götos i metall.
I Mainz utarbetade Gutenberg sin plan och ännu idag försiggår
gjutningen av typerna efter hans grundprinciper blott med den
skillnad att handgjutningen fått träda tillbaka för
komplettgjut-instrumentet. Sedermera ha naturligtvis även framställningen av
stämplar för gjutningen betydligt förbättrats och underlättats
medelst sinnrika maskiner.
Man har ända sedan några årtionden tillbaka svävat i största
okunnighet om stilhöjden på Gutenbergs tid, då ju inga typer finnas
bibehållna, men en ren tillfällighet och ett boktryckarebiträdes slarv
har gjort det möjligt för nutida forskare att tämligen bestämt kunna
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
