- Project Runeberg -  Marthas barn /
333

(1903) [MARC] Author: Bertha von Suttner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Martha nickade.

»Och den skall icke endast fortfara att brinna, utan den
skall bli ljusare, varmare, på det hvar enstaka gnista, som
tändes, må kunna spraka desto muntrare . . . Nästa sekel
kommer att skänka oss en tid utan krig, utan elände, och de,
hvilka medverka att åstadkomma detta, uppfylla lagen . . .
Endast dessa vandra rätt väg. Tusentals hinder må uppresa
sig, de må missförstås, förhånas — förintas, deras arbete danar
dock världens framtida öden. Kunna de hålla stånd mot de
motverkande krafternas stormande anlopp, skola de få bevittna
segern. Rudolf, dig kan detta förunnas — du är ännu ung.»

»Mor, jag ser redan i dag den byggnad börja resa sig,
till hvars fullbordan jag — i min ringa mån — medverkar
och kommer att medverka, så länge jag lefver. Låt mig
begagna mig af denna högtidliga stund, då du föreställer dig
vara en döende! Jag aflägger härmed en obrottslig ed att
aldrig slappna i den strid, jag begynt, att inga lockelser, inga
motgångar skola förmå mig afstå från min uppgift. Jag erkänner,
att jag mången gång fällde modet... I sådana ögonblick skall
jag minnas denna högtidliga stund, då jag svor min trohetsed.»

I detsamma han yttrat orden: ’en döende’, hade han
sjunkit på knä och fattat Marthas hand. Han tryckte nu en
kyss på densamma och satte sig sedan åter på sin- förra plats.

»Tack, mitt barn! Och ännu en sak: tro icke, att jag
— som en slags kvinnlig Abraham — vill offra min son för
andras väl. Tvärtom, jag anser, att den högsta belöning
väntar dig, om du ansluter dig till dem, hvilka verka för
kulturens höjning, om du — hvad än må hända — städse
söker försvara det goda. »Framtiden tillhör det goda» —
detta uttryck härstammar från Tilling — men för att det goda
skall kunna eröfra något, skall kunna eröfra världen, fordras
modiga män. Måtte du vara en sådan! Men därför behöfver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:05:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbmarthas/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free