Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uttryck för ädla vackra tankar, för den mest djärfva fantasi
och för lidelsefulla känslor. Hon kände en beundran så djup,
som endast fullödiga konstverk brukade hos henne framkalla.
— Hon kände sig högtidlig och lycklig. När hon läst sista
ordet och lät handen sjunka, med hvilken hon höll häftet,
drog hon ett djupt darrande andedrag. Hon älskade en skald
— en stor skald.
Afven Martha var hänryckt.
»Underbart!» utropade hon. »Ni har en stor framtid,
Bresser, det måste jag säga. Och du Sylvia — du läser
verkligen mycket vackert.»
De båda andra sutto stumma. Efter en stund tog Martha
ånyo till orda och frågade, hur handlingen i nyss upplästa
drama komme att utveckla sig.
»Min ursprungliga plan har jag förkastat, medan jag skref
denna akt — därför kan jag icke med bestämdhet säga hur
handlingen kommer att gestalta sig. Genom en enda versrads
tillfälliga inspiration har en hel här af nya tankar trängt sig
på mig — och dessa måste nu först mogna, innan jag kan
tänka på att fortsätta mitt arbete.»
»På detta sätt skapas alltså en dikt?» sade Martha
eftertänksamt.
»Jag tror», återtog Bresser, »att hvar konstnär har sitt
sätt att gå till väga.»
Sylvia teg fortfarande. Hon kände sig försatt liksom i
ett tillstånd af dröm, ur hvilket hon icke genom klangen af
sin egen stämma ville slita sig lös. En varm våg af lycka, men
på samma gång ängslan, genomströmmade hennes hjärta; hon
visste, att hon framför sig hade en människa, hvars hjässa var
krönt med det högsta på jorden — snille, och hon ägde
denne mans kärlek... Att få älska honom tillbaka var det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
