Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rudolf Dotzky hade fallit igenom vid
riksdagsmannava-len. Han hade icke låtit uppställa sig som de stora
godsägarnas kandidat, emedan han i så fall nödgats ansluta sig till
ett af de existerande partierna; han hade i stället sökt erhålla
ett mandat i Wien. Vid valmötena hade han i vältaliga
ordalag utvecklat sitt program och äfven rönt mycket bifall —
men röstöfvervikt hade han ej erhållit.
Hans motkandidat hade uppställt ett af dessa gamla,
be-pröfvade program med alla dess vanliga löften och därigenom
vunnit allmänheten på sin sida. Det är ju alltid bekvämast
att vandra den väg, där man möter minst motstånd, med andra
ord den gamla vanliga vägen. De nya, förut aldrig uttalade
idéer, hvilka Rudolf burit fram, hade dels orsakat missförstånd,
dels bäfvan.
I all synnerhet fick han uppbära förebråelser af sina
jämlikar. De äldre herrarna gåfvo honom välvilliga råd. De
voro ju erfarna politiker — ’realpolitiker’; de måste ju förstå
saken; de försökte också på det mest enträgna sätt öfvertala
honom att frångå sina opraktiska åsikter. I och för sig kunde
de ju vara riktiga — det erkände de —, delvis till och med
obestridliga, men det oaktadt finge man ej framlägga dem inför
offentligheten, ty detta kunde på vissa håll väcka misnöje.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
