Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna afton kvarstannade ej Sylvia i salongen.
Strax efter middagen, vid hvilken hon lät rätterna nästan
orörda gå sig förbi, drog hon sig tillbaka till sitt rum under
förevändning af häftig hufvudvärk.
Hon ville bikta sin synd; först utforska sitt samvete och
sedan aflägga räkenskap inför sig själf. Säkerligen måste hon
äfven ålägga sig någon botgöring —; den synd, hon fruktade
finna under detta förestående utforskande af samvetet,
försonades ej utan vidare genom egen absolution.
Under middagens lopp hade samtalet en gång antagit en
lifligare ton än vanligt. Rudolf och Hugo, som sutto midt
emot hvarandra, hade råkat in i en så liflig ordväxling, att
alla andra samtal snart förstummades, och hela sällskapet
lyssnade till dessa båda unge män.
». . . Och jag, käre Bresser, påstår, att handlingen är det
förnämsta.»
»Grefve Rudi, jag håller fast vid min åsikt, att tanken
står högst, redan därför att den kan vara ensam, kan sväfva
öfver gletschernas toppar. Jag känner i historien ej någon så
kallad handling, genom hvilken mänskligheten har blifvit rikare
och ädlare —; sådant har alltid varit resultat endast af stora
tankar.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
