Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
marthas barn
dan började han i likaledes förändrad ton nämnda
uppräkning.
En efter annan lät han de omständigheter och
institutioner, vilka orsaka det nuvarande samhällslivets nöd och
elände, passera revy. Till var särskild anklagelse — ty
i det han nämnde olika orsaker, anklagade han dem —
knöt han en liten skildring, nästan en berättelse. Det
var, som hade han fört fram en följd av bilder, färdiga
och fulla av liv: arbetarens förtryck, kvinnans
förnedring, militära övergrepp, religions- och rashat, de
arbetslösas lott och andra beklagliga företeelser i det rådande
samhällsskicket.
»Ett samhällsskick, som är grundat på privilegier,
stöder sig på våld och är genomsyrat av orättvisa och
okunnighet. Ett samhällsskick, som visserligen känner och
förkunnar alla dygder och budord, vilka, om de verkligen
finge råda och man följde dem, skulle sprida allmän lycka,
dessa dygder: mildhet — ädelmod, kärlek till nästan —
ja, till och med till fiender — dessa budord: dräp icke,
ljug icke, avundas icke. Alla dessa vackra saker
bannlysas till moraliska böcker och religionsstunder, i själva
verket till en annan värld, men i det offentliga livet
lämnas de åt sitt värde, och i de politiska institutionerna
vrängas de rent ut till sin motsats.»
Något liknande en isig fläkt blåste talaren till mötes.
Hörde han ett sakta mummel, eller var det blott detta,
hemlighesfulla samband, som uppstår mellan talaren och
den lyssnande mängden? — Kort sagt, han märkte
plötsligt; att en del av auditoriet, om den också icke högt
yttrade det, dock i sitt inre hyste klander och motsägelse.
Om han nu droge sig tillbaka, vore han förlorad. En
fientlig publik kan icke vinnas med lämpor, den måste
betvingas. Han trädde fram ett steg och ställde sig med
korslagda armar och tillbakakastat huvud.
»Och nu ett ord till de ’nöjda’ här i salen. De ord jag
nu talat ha icke varit er till lags. Mina anklagelser moe
det bestående ljuda nog i edra öron som skulle jag söka
uppegga till revolution — och då kunde ju det rubbas, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
