Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Indicera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Indicera
84
Infusion
förteckning över förbjudna böcker.
Indic|e’ra (lat), ange, antyda,
/^’ium, -ciet, -cier, tecken,
indirekt bevis.
Indifferje’ns, -en (lat), likgiltighet,
/^e^nt, likgiltig. ^enti’sm, -en,
sedlig liknöjdhet.
Indigena’t (lat), hemortsrätt.
Indigestio’n, -en, -er (lat), dålig
matsmältning.
Indign|atio’n, -en (lat), förtrytelse.
/%/e’rad, harmsen, uppbragt.
Fndigo, -n, mörkblått färgämne.
rndika|tiv, -en, -er (lat),
verbmo-dus, som anger det utsagda som
verkligt, ^’tor, ~n, -’er,
mätinstrument på kraftmaskiner.
I’ndirekt (lat), på omvägar,
medelbar.
Indiscipli^n (lat), brist på disciplin.
Indiskre’t (fr), ogrannlaga, taktlös.
/^io’n, -en, -er, taktlöshet.
Indispolne’rad (lat), tillfälligt
oförmögen till viss prestation,
/^ni’-bel, ej till förfogande. /^sitio’n,
-en, -er, olust, tillfällig oförmåga;
heshet (om sångare).
I’ndium, en mjuk metall.
Indivi’d, -en, -er (el. -et, -) (lat),
organisk enhet, organism.
som avser individen, särpräglad.
/^uali’sm, -en, hävdande av
personligheten gentemot massan.
/^ualite’t, -en, -er, personlighet,
särprägel. särpräglad, per-
sonlig.
I’ndoeurope’iska språk: germanska,
romanska, slaviska, keltiska o.
iranska språk, sanskrit m. fl.
Indol|e^ns, -en (lat), slöhet,
tröghet. /-"^ent, trög, oföretagsam.
Indo|log [-lå’:g], -en, -er (gr),
kännare av /^logi’, -n, läran om
Indiens fornkultur o. språk m. m.
In du’bio (lat), i tvivelaktigt fall.
Indu|ce’ra (lat), införa, inleda.
/^ktio’n, -en, -er, elektrisk
kraftöverföring; slutledning från delen
till det hela. /^ktiV, genom
in-duktion, grundad på erfarenheten,
/^’ktor, -en, -’er, den lindade de-
len i en /^ktio’nsapparat, -en,
-er, ett slags transformator.
Indulge’ns, -en (lat), eftergivenhet.
Industri’, -n, -er (lat),
råvaruför-ädling (i stor skala), -^ali^sm,
-en, stordrift. som avser
industri o. råvaruförädling.
Ineffekti’v (lat), utan verkan.
In effi’gie (lat), i avbildning.
Inexa’kt (lat), ej noggrann.
In exte’nso (lat), fullständigt.
Infa’m (lat), vanhederlig, nedrig,
’^i’, -n, skändlighet, smädelse.
Infa’n|te, fem. (sp), förr spansk
prinstitel, ’^teri’, -t, fotfolk,
^te-ri’st, -en, -er, fotsoldat. ^ti’l,
barnslig, outvecklad.
In favo’rem (lat), till behag.
Infek|te’ra (lat), besmitta, införa
smittämne. >^tio’n, -en, -er,
smitta. /^tiö’s, smittosam,
smittoförande, smittad.
Infe’rior (lat), lägre.
Inferjna’lisk (it), helvetisk, /^’no,
-t, -n, helvete.
Inficie’ra (lat), smitta.
In fi’dem (lat), till bestyrkande.
Infiltratio’n, -en (lat), inträngande,
genomträngande, "insyltning".
Infini’t (lat) är verbform, som ej
kan vara predikat. Fnfinitiv, -en,
-er, verbets att-form.
In flagra’nti (lat), på bar gärning.
Inflam|matio’n, -en, -er (lat), av
bakterier framkallad sjuklig
process. /^mato’risk, som avser
inflammation. ^me’ra, skapa
inflammation.
Inflatio’n, -en, -er (lat), sänkning
av penningvärdet genom ökning
av sedelstocken.
Infiu|e’ns, -en, -er (lat), inflytande;
påverkan. /^e’nsa, -n, en
smittosam sjukdom. ’^e’ra, påverka, öva
inflytande.
Informlatio’n, -en, -er (lat),
underrättelse. /-w’a’tor, -n, -’rer,
hemlärare. ^e’ra, imderrätta.
I’nfrarött (lat), osynlig strålning
med längre våglängd än rött.
Infusio’n, -en, -er (lat), läkeme-
KoLon (:) står efter lång vokal; ng == nasalliud;, w = svagt o ieng w).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
