Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TSCHANDALA.
179
han såg att det lyste i dimman bort åt ängen
till, och han förstod, att zigenaren hade antändt
ett torfbål. Med lykta och elden smög han sig
till ett tomt vagnslider, hvarifrån han hade
fullständig utsigt öfver ängen utan att sjelf kunna ses.
Der ute såg han zigenaren ligga vid sin
rykande eld. Han var insvept i ett ylletäcke,
som hade varit hvitt, men nu i haltmörkret
endast kunde skymtas som någonting ljust, och
han låg med ryggen mot vagnslidret. På andra
sidan af elden stod den rökbemängda dimman
tät mot skogsbrynet och bildade en så bra vägg
som magistern någonsin kunde önska sig.
Han tände lyktan och — i nästa ögonblick
syntes en svartklädd kvinnoskepnad med hvit
slöja midt inne i torfröken.
Zigenaren tycktes ännu icke märka något,
men då figuren vid nästa luftdrag rörde sig,
sprang han upp och stirrade in i elden.
För att icke ge honom tid att nogare
undersöka bilden, lät magistern skepnaden ömsevis
försvinna ur röken och komma igen; och
alltefter som han sköt ut och in sitt glas i lyktan,
rörde zigenarn sig, sprang upp och föll ned.
Det var som om magistern hade honom på
ett snöre och satte honom i rörelse med en
tryckning af sitt finger.
När han nu hade fångat zigenarns
uppmärksamhet, kastade han grindvaktarens jätteskepnad
ut på töckenväggen.
Det var en fasaväckande syn att skåda denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
