Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TSCHANDALA.
155
och säkrast, för majestätsförbrytelse; ty den
förbrytelsen skulle hans hederskänsla förbjuda
honom att neka till, eftersom han hade begått den.
Han var slagen, och det af en stackare, en
odåga, en landsvägsriddare, som endast hade
det företrädet att vara hänsynslös i valet af sina
medel. Den förståndige, den kunskapsrike, den
hederlige hade fallit för den okunnige, som icke
ens hade känt förbrytelsens filosofi, tjufveriets
teknik, rättegångsväsendets procedur. Han, den
bestulne, den förorättade, den pinade och plågade
hade blifvit brännmärkt, och tjufven, förföraren,
spionen, ockraren, som lefde af sin kropp likt
en sköka, och som ville sälja sin syster till
sköka, han hade blifvit den gode mannen med
det ädla, förlåtande hjertat, det veka sinnet, den
öfver systerns förlorade oskuld sörjande brodernt
Magistern gick med sänkt hufvud framå!
landsvägen och grep så hårdt om sin käpp, att
naglarna blefvo hvita, och det fanns endast en
tanke i hans hjerna. Han hade beskylts för att
vilja hämnas. Hämnas för hvad? En tjuf hade
gjort inbrott hos honom, hade brutit sitt
kontrakt, hade hånat och plågat honom, och han
angifver tjufven! Det kallas dock annars
sjelfförsvar, och var det icke dessutom en
medborgerlig pligt att angifva tjufvar? — Nu ville han
sjelf hämnas, eftersom lagen icke gjorde det,
ehuru lagarne eljest äro stiftade för att göra
sjelftägt öfverflödig. Han ville återvända till
urtidens sjelftägt gent emot en menniskotyp från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
