Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 2
SANNSAGOR OCH FANTASIER.
eller också gick vi i aftonsången, men det var mera
sällan, för vi hade, förstås, så mycket att prata om.
Och nu ha vi varit gifta en månad; det hade nog inte
blifvit af än på en tid, men Johan kunde naturligtvis inte
resa ensam till Amerika. Nu har jag bara ett
bekymmer. Det sägs, att klimatet der ute skall vara så
ohälsosamt för främlingar. Vi ha en bekant, som måste
flytta hem i höstas för den orsakens skull. Johan ser
nog frisk och stark ut, men han hostar ibland så stygt,
och jag är så rädd, att det skall gå på samma sätt
med honom.»
»An ni själf då?»
»Jag? Jag är ju stark som en björn,» sade Marie
och log så att tänderna syntes. »Men skulle jag bli
sjuk, fä vi väl flytta hem på en tid; Johan kan nog
inte undvara mig.»
Grefven satt tyst en lång stund. Det sarkastiska
leendet hade försvunnit från hans läppar. Fru Alm
satt just och tänkte på, att det kanske vore bäst
passande, om hon nu droge sig undan till sin egen
afdelning af vagnen, då hennes reskamrat hejdade henne
med dessa ord:
»Ni tycks vara en mycket hygglig och pligttrogen
menniska. Jag förstår bara inte, hur ni i er ställning,
med så få tillfällen att förskaffa er lifvets njutningar,
kan se så nöjd och lycklig ut.»
»Det är ingen konst att vara lycklig, när man är
frisk och färdig och har en sådan rar man som jag.
Han skulle vilja bära mig på sina händer, om han
finge. För resten —»
Hon stannade och såg brydd ut. Det föreföll som
om hon varit nära att säga någonting, som ej passade
i hennes mun. Men slutligen öfvervann hon dock sina
betänkligheter och fortfor:
»För resten tänker jag, det är sak samma att vara
lycklig och att vara pligttrogen. Jag är åtminstone
aldrig- gladare, än när jag har gjort någonting, som
jag tycker att jag kan försvara inför var herre och
inför Johan.
Pligten! Denne grymme tyrann, hvirs bud grefven
under hela sitt lif med tillhjälp af den ena ohållbarare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
