Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. En doktor på modet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egendom. Hans enda önskan är att få fara till sitt slott i Touraine,
och om grevinnan inte kan övertalas att lämna Paris, vilket
jag fruktar är fallet, har jag kommit till den övertygelsen att
det är bäst att han far dit ensam. Han har stort förtroende för
er, och om ni säger honom att det är nödvändigt att han för
sin hälsas skull lämnar Paris så gör han det. Det är detta jag
kommit för att be er om.
- Jag är ledsen, monsieur l’Abbé, men det kan jag inte.
Han såg på mig med oförställd förvåning, nästan med
misstänksamhet.
- Får jag fråga varför?
- Grevinnan kan inte lämna Paris nu och det är ju helt
naturligt att hon är där greven är.
- Varför kan hon inte behandlas för colitis på landet?
Där finns en mycket bra och pålitlig doktor som ofta har
skött henne förr när hon hade appendicitis.
- Med vilket resultat?
Han svarade inte.
- Får jag istället, sade jag, göra er en annan fråga? Anta
att grevinnan plötsligt kunde bli botad för sin colitis, skulle
ni då kunna förmå henne att lämna Paris?
- Uppriktigt sagt, nej. Man varför detta antagande, jag har
trott mig förstå att sjukdomen är mycket långvarig och
svårbotlig?
- Jag kan böta grevinnans colitis på en dag.
Han såg häpen på mig.
- Men varför i alla helgons namn gör ni inte det då? Ni
tar på er ett enormt ansvar.
- Jag är inte rädd för ansvar, i motsatt fall skulle jag inte
vara här. Låt oss tala öppet med varandra. Ja, jag skulle
kunna bota grevinnan på en dag, hon har inte colitis mer än
ni eller jag, inte heller har hon någonsin haft appendicitis.
Hela sjukdomen sitter i huvudet, i nerverna. Om jag tog ifrån
henne hennes colitis alltför hastigt, så skulle hon totalt kunna
förlora sin andliga jämvikt och ta till någonting mycket värre,
låt oss säga morfin eller en älskare. Om jag ska kunna vara
grevinnan till någon nytta, återstår att se. Att ordinera
grevinnan att resa till landet nu, skulle vara ett psykologiskt
misstag. Hon skulle vägra, och sedan hon en gång motsatt sig min
ordination skulle mitt inflytande över henne vara slut. Ge
mig fjorton dar och jag ska laga att hon lämnar Paris av egen
fri vilja - eller åtminstone kommer hon att tro det själv. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
