Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. DEN SOCIALA UTVECKLINGEN - Järnverket och Sandvikens sociala problem. Av fröken Sigrid Göransson med en översikt av skolväsendet av fru Ellen Norberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
NYA SKOLHUS OCH LÄRARE
Med tiden fick både stora salen och biblioteket tagas i bruk för
undervisning, men det blev ändå för trångt för de växande barnskarorna.
Ett nytt skolhus byggdes 1885, den nuvarande folkskolan vid
Hyttgatan. Under åren 1897—1915 användes denna skola huvudsakligen
som folkskola för flickor och kallades flickskolan. Gamla skolan
tjänstgjorde under samma tid som gosskola. År 1896 byggdes en särskild
småskola, snett emot folkskolan. Goss- och flickslöjden fingo efter hand
särskilda byggnader. Gymnastiken fick egen lokal 1905.
Då det första skolhuset var färdigt, anställdes som lärare F. W.
Samuelsson, vilken kom att inta en framstående plats i samhällets
kulturella liv. Tidigare hade han bl. a. tjänstgjort på Hammarby hos
den för folkbildning varmt intresserade brukspatron Petre. Det var
på dennes rekommendation han anställdes i Sandviken. Samuelsson var
en mångsidig och intressant personlighet. Han var en skicklig lärare,
god organisatör och ordningsmänniska av första rang. Han hade en
rikedom av nya idéer för undervisningen; många av dessa idéer ha
i våra dagar förts fram från andra håll och äro nu erkända sanningar.
Han hade lätt att uttrycka sig i både tal och skrift, höll gärna föredrag
och lämnade ofta bidrag till tidskrifter och läseböcker. Till allt detta
kom en stor musikalisk begåvning. En man med dessa egenskaper
måste ha varit en utomordentlig tillgång för ett nytt samhälle som
Sandviken. Men tyvärr fanns hos Samuelsson också andra drag. Han
kom lätt i strid med människor, och han hade svårt att erkänna
det berättigade i andras idéer. Detta visade sig i synnerhet, när det
gällde de på hans tid livaktiga religiösa rörelserna. Mellan dessa
rörelsers ledare och Samuelsson kom det till skarpa meningsutbyten,
vilka utlöste bitterhet å ömse håll. Det tycks egentligen ha varit
rätt svårt att samarbeta med Samuelsson — trots hans obestridliga
förtjänster.
Samuelssons efterträdare som överlärare blev N. J. Jonsson, vilken
utförde ett synnerligen värdefullt arbete vid Sandvikens skolor. På
hans initiativ genomfördes flera för undervisningen viktiga reformer.
N. J. Jonsson blev 1909 folkskoleinspektör över Gästriklands
inspektionsområde.
Samtidigt med F. W. Samuelsson hade anställts en småskollärarinna
och en lärarinna i »fruntimmershandaslöjd». Småskollärarinnan hette
Hedda Tysklind och var dotter till den förut nämnde smeden och
skolläraren. Redan 1875 anställdes tre nya lärarinnor. År 1885 bestod
lärarkåren av sju personer, 1898 hade den vuxit till sexton och 1908
sysselsattes tjugofem lärare och lärarinnor vid Sandvikens skolor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
