Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hos prosten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
niska försmäktande af törst, säga: det är ej farligt,
blott ni får vatten - eller en bunden menniska: ni
blir fri, blott banden lösas utaf er - eller till en sjuk:
titulus blir frisk, blott han vackert behagar upphöra
att vara sjuk?"
"Men så är det väl ej ändå med menskligheten?"
"Jo, bror! den törstar efter ljus - och får ej
ljus, den rycker på sina bojor och blir ej fri - den
är genomsjuk och I trösten den rned att den inte vore
sjuk - om den vore frisk. Jag har blott gjort denna
fråga för att höra hvilken välmenande tomhet, som
ligger i hela ditt sätt att se verlden. Det är ej möjligt
för menskligheten att höja sig i religiöst, moraliskt
eller intelligent hänseende förr än den får höja sig,
och, min bror, dessa hinder ligga i hela
verldsställ-ningen - just i de förvända begreppen - det är en
sjukdom hos menskligheten sjelf, och denna
teoretise-rar man icke bort. Lika litet teoretiserar du dig till
hvem som är en hederlig menniska, hvem du skall
tro eller icke tro; och derföre har du burit dig dumt
åt, bror Pihl, när du lopp i garnet."
"Kanske! det var ändå ej rnenadt annat än godt."
"Men jag tror att I välmenande äro rasande, ni
mena ihjäl folk, så väl är det; I sätten den mest
fåraktiga välmening emot slugheten och kabalen - I
gören er ej besvär att ta reda på huru den går till
väga - I endast antagen att alla äro lika beskedliga
som I sjelfve - och så stan I der alltid bedragna,
alltid lurade och sägen: ack, min Gud! jag menade
så väl! - man kan ändå mena väl utan att vara blind
och döf, man kan tro menniskorna om allt godt och
ändå ej tro allt hvad de säga. Och så låter du den
gamle skälmen Duppel narra dig att skrifva
galenskaper och osanningar både till Adelaide och Axel, och
om de ej varit klokare än du, så hade allt gått på tok."
Prosten hade just ingenting att säga till gensvar.
Doktorn fortfor:
"Nu blir följden den, att jag måste lemna min
praktik och resa till Stockholm, för att se huru
barnet har det der. Du har lemnat bort flickan utan
garanti om hon kom till goda menniskor."
"Men, min Gud - det är ju excellensen Lindau,
’’Samvetet. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
