- Project Runeberg -  Samvetet eller Simon Sellners rikedomar /
137

(1891) Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svages kraft

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

137

ter några ögonblick kom han tillbaka och fattade min
hand.

"Kom med mig, Herrman, du har ej blifvit
presenterad."

Jag följde mekaniskt, och när vi inträdde i
rummet fick jag se - hvilken? Jo ingen annan än den
sköna Julia, skönare än någonsin förut.

"Detta är min vän, kunglig sekter Herrman, och
detta min (med högre röst) laggifta hustru, fru Julia
S vane."

Jag bockade mig ovilkorligt, som om man dragit
på en tråd.

"Inte sant, Herrman, en så söt hustru har ingen
utom jag", yttrade han och kysste den sköna flickan,
som stod der enkelt men smakfullt klädd och prydd
med allt hvad konst och natur kunnat förena elegant
och skönt.

Jag yttrade ej ett ord då Ferdinand fattade min
arm och vi gingo in i ett längre bort beläget rum,
som tycktes vara beridarsällskapets garderob. Vi satte
oss på en soffa på turkiska kejsarens utbredda
kröningsmantel af purpurfärgadt foderlärft, som man
kastat der. Rundt omkring såg man mer eller mindre
glittrande drägter på stolar och bord och väggar.

"Hör på, Herrman. Du ser så flat ut som en
pannkaka, hä hä hä!" började han. "Såg du, ser
du att Ferdinand Svane verkligen icke står under
din eller presidentens inspektion - att han verkligen
har en egen fri vilja - att han är man för sig?11

Jag ser det, svarade jag; men, Ferdinand, hvarföre
brådska med en förbindelse för hela lifstiden?
Hvarföre ...

"Hvarföre? Jo, det är din egen skull. Om du ej
blifvit skickad hit af presidenten, om du icke lupit
efter mig som en polisspion, och - jag talar
uppriktigt - om jag icke - med ett ord, hela äfventyret
hade kanske stannat vid en amurett med den vackra
konstnärinnan; men jäg tänkte nu: saken skall så
afgöras, att ingen makt på jorden, att jag ej en gång
sjelf skall kunna ändra den - och nu är jag gift -
fastän det är en smula riskabelt."

Du ville således, sade jag, göra saken ohjelplige

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:54:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samvetet/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free