- Project Runeberg -  Samvetet eller Simon Sellners rikedomar /
80

(1891) Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lättsinne och menniskoförakt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

80

"Kära mamma!" svarade Lina snäsigt och med
en förebrående ton.

"Adjö med dig, söta Lina", ropade de andra
flickorna och troppade af.

"Vi råkas, vi råkas ju igen?"

"Ja bevars; men ställ inte till någonting", ropade
Lina.

"Hör på, Lotta, kom in, Lotta!" och nu hviskades
der en lång stund, under hvilken det småskrattades.
"Hör du, säg ingenting till henne!"

"Nej bevars, jag är som ett försegladt bref. Adjö
med dig; de andra vänta på gatan."

Den omtalade Lotta sprang, och ändtligen inträdde
mitt ideal för qvinlig fullkomlighet. Hon neg förläget,
men med ett visst anspråk på elegans.

"Känner du igen den här herrn?" frågade modern.

"Söta mamma, hur kan mamma fordra det? Jag
har visst inte den äran."

"Åh kors, det är herr Axel Gerhard."

Lina tycktes betrakta mig med förundran.

"Jaså, det var rätt intressant att åter träffa herr
Gerhard", sade hon, "men lilla mamma, kors att
mamma inte putsat upp en smula!"

Känner ni igen mig, mamsell Lina? yttrade jag
misslynt öfver den hvassa ton, med hvilken Lina flere
gånger svarat sin mor.

"Åh ja, herrn är sig temligen lik - söta mamma,
får jag tala med mamma?’7

De begge fruntimmerna gingo ut, men strax derpå
återkom Lina och satte sig för att konversera.

"Och herr Gerhard har varit utomlands, kanske
i Paris?»

Ja.

"Ack, hvad det skulle vara roligt att få resa
utomlands! Kungen var här i fjol, och då voro vi tjugo
flickor, som strödde blommor för honom och sjöngo
verser; det var mycket vackra verser, som baron
Thom skrifvit och som sedan stodo i dagbladet."

Nu inkom modern, som länge ref i en spegellåda,
innan hon fick fram någonting, som liknade en sedel.

"Söta mamma, har mamma baron Thorns verser?"

"Nej, dem tog du."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:54:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samvetet/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free