Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
uti en från Arkangelska guvernementet erhållen Kuna,
under rubrik: „Väinämöisen kaikenlaisia Toimmituk-
gam m al runa, förekom m er hos Ganander (sidan 60) ordet munnu
så so m betecknande ett qvinnonam n — till ett b evis att d et fordom
åtm instone funnits i språket, ehuru det num era ej förekom m er i
något lexikon. Och likaså h eler ordet f lic k a öfverallt på Finnsko-
garne, å Finska, muksa — ett ord hvilket lik aled es ej m era i vårt
språk återfinnes: m en hvaraf spår dock förekom m er i T scliudiska
ordet mutsa, och i O lonesiska ordet m utsoi (som betyder b r u d ,
u n g m o r ). Äfven på B askiska (som talas i den Spanska provinsen
B iscaya) h eter flicka m oza. Ett ord hvaraf annars åtskilliga ättlin-
gar, och sam slägtingar, förekom m a på m ånga — äfven vidtaflägsna
språk och tungom ål. Så t. ex. ordet mus’a, som på Mandingo språ-
k et i Afrika b etyd er .hustru», och detsam m a betyd er mtisee, på Ja-
lunka, och mussu, på Socko-språket (so m .ä r en dialekt af Mandingo)
äfvensom m assari på Beetjuana spr. m . fl. och hvilka ord tillhöra
sam m a ordklass som det Latinska ordet musa, och det Engelska
m iss; och äro på långt håll b eslägtad e m ed Svenska ordet mö, det
ny P ersiska m ade, och d et Tyska m agd, m . fl. A andra språk der-
em ot får sam m a ordklass en i detta afseen d e m otsatt bem ärkelse,
så so m fallet är t. ex. m ed musch på Byska, m ies på Finska, och
m as på Latin; hvilka ord alla derem ot betyda m a n .
Men utan att här num era tala hvarkeu om Olof Trätälja eller
om B irkebeningarne, m . fl. kunna vi ej b lott i filologiskt utan äfven
i etnologiskt a fseen d e — b evisa d essa forntida Finnars tillvaro; ty
utan att fästa o ss dervid att sjelfva nam net W e r m la n d (det skrefs
i äldre tider W a r m a la n d ) af m ånga a n ses hafva uppkom m it af
Finska ordet voara-m aa, äfvensom a t t ö lm ä h å r a d (hvilket i gam la
pergam en tsb ref skrifves Y lm ä h är a dl fått sitt nam n af finska or-
d et yläm aa, eller att sjön Kymmen ännu i dag, oförändradt, bib eh ål-
lit sitt Finska nam n (m ycket annat att förtiga) så vilja vi nu här t.
e x . blott anföra att det finnes en stor och folkrik by, invid Klarelf-
ven, i norra delen af Dalby, i Ekshärads socken, bärande d et Finska
nam net llö ijys (ett nam n som påm inner om byn Höljö i Nurmis so c-
ken, och om byn Höljäkkä i Pielis socken) och hvilken by i urm in-
n es tider, d. v. s. i fiere hundra år — ägt en h elt och hållet Svensk
befolkning; m en hvars invånare, d et oaktadt — än i denna dag, a f de
andra sockneboarne — allm änt kallas »Höljys Finnarne». Också var det
i denna by, hvilken en d ast ligger några mil från byn A speberget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
