Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Såsom seminariets direktor såg Ödmann sin angeläg#
naste uppgift i att uppfostra prästkandidaterna till logiskt
tänkande, att lära dem planlägga och utarbeta en pre#
dikan. Saken var vansklig redan därför att flera sön#
dagstexter voro mindre givande. Ödmann hade tänkt
åtskilligt över det ofta framburna kravet på nya perikoper
eller rent av fria texter1. Han erkände, att »många nö#
diga och viktiga ämnen icke utan ett slags tvång föras
under våra vanliga söndagsevangelier»2, men hans kyrk#
liga konservatism visade sig även här: i en sak av denna
natur må ingen ändring göras utan stora skäl3.
I valet mellan syntetiska och analytiska predikningar
var Ödmanns ställning klar. De senare betraktar han
såsom ren nödfallsåtgärd, som får tillgripas endast av den
strängt upptagne predikanten4. Ett syntetiskt förfarings#
sätt hade sina bestämda fördelar: texten kunde
uppsamlas under ledande synpunkter, och behandlingen blev
grundligare5.
Ödmanns homiletiska styrka var dispositionen. Med
sin skarpa blick uppfångade han omedelbart textens sco#
gudaktighet, då de mildras i ett försiktigt föreställningssätt, men dock
hufvudsakligast peka på hufvudplikterna och Religionens lefwande
ut-öfning».
1 Prästest. acta under 1792 (Linköpings stifts postulata) och 1800 års
riksdag.
2 Anvisning etc., sid. 41 f.
8 Ibdm, sid. 42. Ödmann hade gärna sett, att episteltexterna fått
användas omväxlande med de evangeliska (Ibdm, sid. 42). Jfr Journalen 1818,
n:o 288 och brev till Wallmark d. 23 dec. 1818.
4 »Intet predikosätt är lättare. Man måste wara ganska fattig på
tankar och ord, för att icke ex tempore kunna säga något, måhända äfwen
upbyggeligt wid hwarje föreläst wers», heter det i Ödmanns rec. av
Journal för Religionslärare (Sv. Litteraturtidning 1813, sp. 753). Den
analytiska metoden hade sin plats vid »s. k. Kapitelförklaringar» (Ibdm).
5 På denna punkt var Mosheim mindre deciderad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
