Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under sina senare stockholmsår predikade Tollesson
mera sällan; krafterna sveko, sinnet var ur jämvikt1. Lik#
som Ödmann i samma läge sökte Tollesson tröst i stu#
dier. Men den forne linneanen vände sig nu icke mot
den yttre naturen, hans intresse var, som han själv säger,
helt inriktat på själens fördolda liv i Gud. Han läser all
tillgänglig pietistisk litteratur från Grossgebauers Wäch#
terstimme, som han översatt2, till Gottfried Arnold, vars
Erste Liebe . . . han bearbetat. I Tollessons bibliotek
var pietismen i alla dess skiftningar starkt företrädd. I
likhet med Sven Rosén3 har han en bestämd förkärlek för
den mystiskt betonade radikala pietismens arbeten. Mys#
tiken var Tollessons atmosfär. I hans bokkatalog möter
man bl. a. Taulers predikningar, Valentin Weigels trak#
tat om bönen, mad. Guions Geistliche Ströme, Böhmes
Mysterium magnum, Hoburgs Postilla mystica, ReitzFiir#
bild, Gliisings Altväter, Dippels Werke och först och sist
Gottfried Arnold, vars skrifter torde vara fulltaligt repre#
senterade4.
Efter överflyttningen till Närtuna (1794) blev Tolles#
sons umgänge med Ödmann så livligt, som krafterna
medgåvo5. Nya impulser tränga på, vyerna vidgas. Det
1 Afskeds-Predikan, sid. 24 och predikoturer i Dagl. Allehanda.
2 Övers, bland Tollessoniana i U. U. B.
3 Jfr Linderholm, Sven Rosén, sid. 179 ff.
4 Möjligen finns ett samband mellan Tollessons starka intresse för
mysticerande litteratur och hans beröring med den reuterholmska
ordens-mystiken. Jfr nedan.
5 Tollessons yttre framgångar åren 1792—93 äro anmärkningsvärda.
Han blev slag i slag hovpredikant, på extra ansökning kyrkoherde i det
eftersträvade Närtuna, teol. d:r och ledamot av ecklesiastikkommittén,
utan att ärkebiskopen i något fall gav sitt förord. Gjörwell är förvånad
(O. Levertin, Bibliotekarien C. C. Gjörwells familjebref, sid. 108), och
Wieselgren förutsätter ett begär hos den nya regeringen att markera re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
