Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vida mindre för svensk pedagogik, än man understundom
velat göra gällande1. De källsprång, ur vilka filantropi?
nismens sundare tankar vällt fram, voro redan upptäckta
och till en viss grad utnyttjade2.
Jämte de till en god del av Holberg förmedlade väst?
europeiska impulserna är även ett starkt tyskt inflytande
lätt påvisbart. Men detta kom säkerligen mindre från
Dessau än från Göttingen — från nyhumanismen3. Re?
dan den livliga vetenskapliga förbindelsen med Göttingen
i mitten av 1700?talet gör detta naturligt. Gessner, Heyne
och Michaelis voro ju också män av en helt annan res?
ning än Basedow. Möjligen är det den omständigheten,
att filantropinismen och nyhumanismen ha så mycket ge?
mensamt ifråga om pedagogisk uppfattning, som gjort,
att man på sina håll överskattat den förras betydelse för
svenskt uppfostringsväsen4. Man har skrivit på filantro?
pinismen vad som minst lika väl kan förklaras ur nyhuma?
nismens pedagogiska praxis. Det särskiljande var deras
syn på de klassiska språkens bildningsvärde samt det
faktum, att nyhumanismen noga aktade sig för att sjunka
ned på ett alltför trivialt utilistiskt plan. Till nyhuma?
nismens starka position i vårt land bidrog naturligtvis,
1 O. A. Johnsen håller för sannolikt, att även Basedow — från sin
Sorövistelse — påverkats av Holberg (a. a. sid. 190).
2 Försöken att i svensk pedagogik draga upp förbindelselinjer med
filantropinismen torde böra göras med försiktighet. Föreskriften i 1807
års skolordning om undervisning i hälsovård behöver t. ex. icke, som
O. Sjöfors (Kanslärsgillet och 1807 års skolordning, sid. I58)förmenar, tyda
på filantropinskt inflytande. Saken anbefalles ju redan på första sidorna
av Lockes Tankar om uppfostran.
3 Naturligtvis kan det med en viss rätt sägas, att nyhumanismen har
engelsk ursprungsbeteckning.
4 Jfr E. Rodhe, Kyrka och skola i Sverige under 1800-talet, sid. 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
