- Project Runeberg -  Sammanslutning eller skilsmässa? : I den skandinaviska enhetens namn /
25

(1903) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. »Ryssfruktan»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tvifvelaktig. Man behöfver icke tvista om äktheten af »Peter
den stores testamente»; äfven om han alls icke själf
skulle hafva affattat detta dokument, är dock dess innersta
mening alldeles öfverensstämmande med hvad som
hitintills varit och ännu länge måste väntas förblifva en
fullt naturlig rysk politik. Om eller när de ledande
tankarna däri blifvit i ett visst dokument sammanförda
torde däremot äga en blott underordnad betydelse.
»Sverige», heter det i »testamentets» femte punkt[1], »bör
man förminska så mycket som möjligt och reta till
anfall för att få förevändning till dess fullkomliga
underkufvande. För detta ändamål bör det
isoleras från Danmark och Danmark från Sverige,
i det man sorgfälligt underhåller deras rivalitet».

Ja, alldeles så måste ju en rysk politiker se sakerna;
han gjorde det under 18:de århundradet, han gjorde
det under 19:de, och detta, om än 1812 års
familjfördrag synes utvisa en för tillfället ändrad kurs; han
gör det jämväl under 20:de seklet, helt enkelt därför
att det från rysk synpunkt anvisar en fullkomligt klar
och tillfredsställande väg till ett för dem önskvärdt mål.
Bland oss är väl intet vanligare än att detta bestrides.
Man har så många argument att åberopa när det gäller
att öfvertyga oss om Rysslands »fredsvänlighet»; det
har hvad det behöfver, det söker utvidga sig blott
österut, dess intressen äro hufvudsakligen asiatiska, det
har ingenting att vinna på att tillägna sig skandinaviska
halfön och för öfrigt: England skulle aldrig tillåta det.
Eget nog förstår man ej, att man med detta sista
inkast otvetydigt betecknar vår halfö såsom ett föremål
för Rysslands och Englands stridiga intressen; men är
det så, upphäfves ju därmed styrkan af förut anförda


[1] A. Nyström, Striderna om Östra Europa mellan Ryssland
Polen och Sverge. Sthm 1902, p. 199.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:36:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sammanskil/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free