Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Den skandinaviska enhetstanken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enhetsidén på denna fullt realpolitiska väg kunna hafva
förverkligats. Om än omedvetet var det i själfva verket
ej blott mot Rysslands planer utan ock för
skandinavismens idé dalkarlarne göto sitt blod sagda år på
Stockholms gator. Samma dynastiska uppslag
ifrågakom vid tronföljarvalet 1809. Allra tydligast anlitades
det vid detta tillfälle af dem, som arbetade för danska
konungens, Fredrik VI:s utväljande, men det togs
tydligen ock i bruk af dem, som till Sveriges tronföljare
valde prins Kristian August af Augustenborg. Man
hoppades ju att genom honom Norge skulle kunna
dragas öfver till Sverige; därmed skulle ett partielt
förverkligande af enhetsidén vara åvägabragt. Och då
slutligen Danmark vid midten af nittonde seklet fick
sin tronföljdsfråga, var det alldeles i sin ordning att
enhetsidéns anhängare äfven nu sökte dess
förverkligande å förberörda väg; ty den syntes ju alltid böra
»snabbt och lätt» föra till målet.
Alla dessa realpolitiska försök misslyckades emellertid.
Så långt var man dock hunnen, att norrmannen M. J.
Monrad redan 1845 med fullt skäl kunde, såsom han
i bref till sin danske vän Orla Lehmann yttrar[1], visa
»at hin Idé, der har græbet saamange ædle
Gemytter, ikke er et vilkaarligt Hjernespind, men
fuldkommen motiveret ved den universelle historiske
Udvikling». Och behöfde detta påstående bevis, vanns
ett sådant i den anslutning idén vid och närmast efter
sagda tid fick icke blott i »studentskandinavismen» utan
ock från de litterära och politiska gruppbildningar, hvilka
under de åren öppet vidkände sig densamma såsom en
för deras uppfattning och handlingssätt ledande princip.
Icke ensamt Orla Lehmann fann det »Umagen værd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
