- Project Runeberg -  Minneapolisminnen : Kulturhistorisk axplockning från qvarnstaden vid Mississippi /
372

(1899) [MARC] Author: Alfred Söderström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

teborg den 9:de Maj 1880, men har
varit bosatt i Minneapolis alltsedan år
1885 med undantag af året 1888, det
hon och modern tillbragte i Europa.
Tidigt röjde hon ovanliga musikaliska
anlag och har utvecklat samt för lifvet
bibehållit förmågan att improvisera och

transponera å pianot i ett dussin olika
tonarter. Hon aflockar livarje slag af
musikaliskt instrument dess
hemligheter vid en än aldrig så flygtig
bekantskap. Tidigt fick hon följa med på de
konserter, der hennes sedermera aflidna
syster Nanny, en intresserad
amatörsångerska, uppträdde, samt till Göte-

borgs Stora Teater, der hon från en
parterrloge i avantscenen var en osynlig
åskådarinna. Der gjorde Miss Bertha
sina första studier; de fullföljdes sedan
i hemmet under systern Emmas
skickliga ledning. Sin halft omedvetna
debut på de tiljor, som föreställa verlden,
gjorde hon som en byting på tio år,
också från en parterrloge. Hon
bevistade med familjen en föreställning af
“Brölloppet på Ulfåsa” å Lyceum
The-ater härstädes, då hon fick tillåtelse att
efter första akten aflägga ett besök hos
Miss Hilma Nelson från Chicago, som
spelade Sigrid den fagra, och hvars
angenäma bekantskap hon redan gjort.
Då ridån åter gick upp, hade lilla
Bertha ej återvändt till sin “box,” i
hvil-ken förvåningen och munterheten
blef-vo ej så obetydliga, då den saknade
sågs inträda med brudföljet,
uppbärande brudens släp! Prima donnan hade
lagt beslag på sin lilla väninna i brist
på småsvenner. Redan innan hon var
15 år, väckte Miss Bertha uppseende
som en begåfvad amatörskådespelerska
vid de föreställningar, som gåfvos af
Orphei Dramatiska Klubb, i hvilken
Miss Emma Nilsson var själen.
Femtonåringen gaf med glans ej blott
Emelie i “Svärfar” och Lotta i “Drilleens
Operett,” utan ock mera fordrande
ro-ler, såsom Elna i “Hin och
Smålänningen,” Lisbet i “En Söndag på
Amager” och Britta i “En Midsommarnatt
i Dalarne.” Men hufvudintresset knöt
sig snart om hennes röst, en ej stark,
men bärkraftig alt af en sällsynt
melodisk ljufhet.

Hösten år 1896 deltog Miss Bertha
i en konsertresa med Amphion
Quar-tet Club och vintern år 1897 var hon
solist i Appelon Concert Company på
en ny turnee. Då professor Willard
Pattcn uppförde sitt oratorium
“Esa-iah” vid den stora utställningen i
Omaha var hon med som en af hans vokala
stödjepelare. För spelåret 1898-99
ingick Miss Nilsson i Dorothy Morton
Opera Company och anträdde med
detta en vidtomfattande turnee genom

BERTHA NILSSON-BEST.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:12:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/saminneapo/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free