- Project Runeberg -  Minneapolisminnen : Kulturhistorisk axplockning från qvarnstaden vid Mississippi /
24

(1899) [MARC] Author: Alfred Söderström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att Stevens var en måttlighetsperson,
som aldrig tog sig en “dram” en gång.
Han förde whisky med sig för att hafva
ett läkemedel till hands i händelse han
skulle blifva ormbiten samt för att vara
i stånd att visa den ovanliga gästfrihet,
som i så hög grad betecknat vårt folk
här i staden.

Huru många af våra nuvarande
husmödrar, som ofta klaga öfver att icke
allting finnes till hands, skulle vilja
byta plats med våra första
pioneer-qvinnor på 1850-talet?

Deras vinterförråd utgjordes
merendels af en lår salt fläsk, torkad kabeljo,
makrill, hvita bönor samt litet rökt
oxkött, då man slog riktigt på stort.
Mjöl, “cornmeal” samt kaffe och tee
fullbordade listan på husförråden,
undantagandes hos de få lyckliga familjer,
hvilka anlände tidigt nog på våren för
att kunna anordna sin egen lilla
köksträdgård med diverse grönsaker.
Pum-por växte i öfverflöd, men ack! det
fans ju hvarken mjölk eller ägg för att
kunna göra någon pie.

En värdinna, hvilkens gäst
orimligt-vis yrkade på mjölk till kaffet, lyckades
verkligen att försäkra sig om tre qvarts
mjölk i veckan efter 50 cents per quart.

Innan floden frös till kunde man
tillfälligtvis erhålla ett litet lager af färskt
kött, och omtänksamma husmödrar
togo då alltid tillfället i akt att tillreda
ett förlag af “mince meat” för vintern,
ty med en liten “mince pie” till hands
kunde man ju räkna sig riktigt till
societeten.

Någonting färskt i köttväg kunde
sedan icke erhållas förrän i slutet af
Februari, då någon vågsam och
företagsam handlande körde upp från La
Crosse med ett slädlass af färskt fläsk,

korf och hjortkött med mera–-

men det var många och långa veckor
innan dess, som man snart sagdt med
leda betraktade det kokta, salta fläsket.
Men oaktadt den tidens besvärligheter
voro alla nöjda med sin lott och friska
som nötkärnor. Ingen enda person var
sjuk under hela vintern — den ende

MINNEAPOLIS 1898.
(Sedt från samma punkt.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:12:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/saminneapo/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free