- Project Runeberg -  Samlade bygdehistorier /
577

(1900) [MARC] Author: Thure Sällberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aftonfrid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

städse ut, åtföljd af den gamle stallknekten, red och red utan
mål som en fördömd, mest å aflägsna ensliga vägar och stigar.

— Det ser ut som om han rede för att bli trött och
kunna sofva! hviskade den stackars karlen, som var dömd
att följa med på dessa julnattsridter.

*



Några år, fem eller sex, efter unge grefvens död
hemsöktes trakten vid själfva jultiden af ett tattarband, som
tiggde, stal och begick våldsgärningar i gårdarne.

Julaftonen hade de härjat i en aflägsen by norrut i
socknen och slutligen till den grad retat befolkningen, att
dess tålamod tröt. Gripna af ursinne hade en mängd karlar
gått ut mot tattarne, och dessa skulle säkerligen blifvit
ihjälslagna, därest de icke funnit för godt att hals öfver
hufvud fly.

Samma kväll kom grefven under sin ridtur åt det hållet.

Tyst gick ridten på den öde vägen, då grefven
plötsligen ryckte till vid ett barns snyftningar från vägkanten.

Den gamle stallknektens förvåning blef gränslös, då
han såg grefven stanna sin häst och gifva akt därpå.
Sådant hade förut aldrig händt. Men han icke blott stannade,
utan han lyssnade till gråten, som om han tyckte sig
förnimma en gammal kär och känd musik. Än mera förbluffad
blef tjänaren, då grefven sprang af hästen och skyndade
till en halft förfrusen ensam parfvel, som satt vid vägen i
skogskanten.

Men inga gränser kände hans förvåning, då han hörde
grefven med ett sådant tonfall, som han förut aldrig
förnummit från det hållet, fråga den lille:

— Hvarför sitter du här, barn?

— De ha’ rymt ifrån mig!

— Hvem?

— Demetr och mormor!

— Hvar är din mor?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:11:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sambygd/0577.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free