Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkovärdens syn i nyårsottan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Här komma icke vidare några svartklädda, trallande,
lustiga bröder in till oss nyårsmorgonen och vräka i sig vår
julmat och ragla omkull våra bord. I stället komma blott
en skock fyrkantiga bref, dem vi sorglöst slänga i det för
dem bestämda fatet på kabinettsbordet, utan att kanske se
på dem.
Det är billigare och finare det här nya sättet, men Gu’
vet, om det egentligen är så rasande roligt ändå. Men det
får jag erkänna, rätt hvad jag än må tänka om den nya
tiden och dess bekvämligheter, att om Jonas i Bagghemmet
hade skaffat sig ett nyårskort och skickat det till
kyrkoherdens i stället för att gå dit själf i julas, så hade det
varit bättre för honom. Han hade då sluppit ligga med
kalla omslag om hufvudet hela nyårsdagen samt hänga allra
ytterst på den brant, som stupar neråt vansinnets natt.
Ingen vet hvad det kostade eller kommer att framdeles
kosta Jonas, men säkert är, att han vid decemberstämman
strax förut blifvit korad till kyrkovärd.
Förut under hösten hade vi gång på gång varit på
gille uppe i Bagghemmet, och Jonas hade en långlig tid
betett sig såsom en framstående kristen, ty han har skrifvit
på våra kreditivkontrakt och växlar och 10-års lån med en
min, som om det icke varit annat än hans förbaskade
skyldighet, så det var stört omöjligt att inte rösta på honom
till kyrkovärd.
Och skrifver han på åt oss lika beredvilligt i
fortsättningen, varder han riksdagsman med tiden, det slår
aldrig bom.
När nu Jonas emellertid lyckligt och väl blifvit
kyrkovärd, ansåg han sig böra så tidigt på nyårsdagen som
möjligt lägga i väg till prästgården och önska kyrkoherden ett
godt nytt år och själf mottaga dennes välsignelse, innan
han trädde in i sin nya, dyrt förvärfvade värdighet.
I den tidiga, dimmiga morgonväkten nalkades alltså
Jonas i högtidligt och kyrkovärdsmässigt framskridande sin
själasörjares och förmans tjäll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
