- Project Runeberg -  Samlade bygdehistorier /
267

(1900) [MARC] Author: Thure Sällberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkostötsval i Halla

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Jakt! Visst i helseke, herr baron!

Allt belåtnare blef den gamle ryttmästaren, ty ju längre
det led, ju värre svor och turnerade pastorn, och innan de
skildes, hade de gjort upp ett jaktparti till någon dag efteråt.

*



Pastorn var inte glad åt det, ty aldrig hade han varit
på jakt förut, men orgelnisten, hvilken han anförtrodde sina
bekymmer, skaffade honom en bössa och sa’:

— Gör bara som baron säger, och om han frågar,
hvarför inte pastorn skjuter, så säg, att pastorn ville låta
baronen göra de trefligaste skotten.

Kom så jaktdagen och herrarne möttes på utsatt ställe.

— Tag nu hundarne, herr pastor, och gå upp på
bergåsen där borta samt släpp kopplet. Jag går nu och ställer
mig vid ett pass. Pastorn kan ju se’n följa drefvet efter!
sa’ baronen och var glad.

Det var ingenting annat att göra.

Pastorn förde upp hundarne på bergshöjden samt släppte
dem lösa. En liten vändning sprungo de omkring och
nosade, men rätt i rappet fingo de upp och så bar det af
i vildaste fart.

Pastorn tog till att springa efter så som för lefvande
lifvet, ty baronen hade ju sagt honom, att han skulle följa
drefvet. Öfver stock och sten och vindfällen gick det i svåra
bukter. Svetten lackade af pastorn, pantalongerna
söndersargades, och själf höll han på att mista andan. Men sprang
gjorde han, sprang och tog skutt som en ekorre, sprang
såsom ett vilddjur, sprang värre än om det gällt lifvet,
hvilket det ock gjorde, ty det gällde ju ett pastorat.

Och undan gick det. I têten flög haren, efter honom
hundarne och hack i häl efter dem stormade pastorn fram.
Det var ett härligt, ett enastående dref. Omsider svängde
bukten af mot baronens pass. Haren kom i skotthåll och
föll för patronus’ skott.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:11:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sambygd/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free