Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 80 —
Jag ser deras ärevördiga skara,
jag känner deras blickar, som stinga,
jag hör deras röst sà ängslig och vred:
»Hvem skall väl efter urgammal sed
oss stamfader offer bringa,
då grafven slutit sig öfver dig?»
Så skola de klagande fråga mig I
SARVADAMANA.
Kom nu, så ska vi med ungen lekal
DUSCHYANTA.
Du tycktes just ej så mildt honom smeka.
Hur kunde du våga att göra så?
SARVADAMANA.
Jag ville bara ha reda på
hur många tänder han hade, den lilla.
DUSCHYANTA.
Men tänk nu, om rytande, vild och vred,
hans moder kommit och slagit dig ned.
SARVADAMANA
skrattar.
Du pratar 1 Hon gör mig ej något illa
ty henne leker jag också med.
VETRAVATI.
Men se, denna likhet så underbar!
Ack, herre, det är som du vore hans far! —
DUSCHYANTA.
O, vore det sanning, hvad där du säger!
FLICKAN
förvånad.
Han sitter kvar på ert knä helt trygg,
fast ro att hvila han sällan äger,
och annars för främlingar är så skygg! —
Så lugn jag aldrig såg honom ännu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
