Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 27 —
F]ärde scenen.
DUSCHYANTA. MADHAVJA.
madhavja.
Nu, herre, kom, låt oss att hvila gå
därute, där tättjianerna stå.
Där finns skugga och ro för oss båda!
duschyanta
efter en paus.
Den mest hänförande sköna syn
som någonsin lett under sommarskyn,
den har du, arme, aldrig fått skåda 1
madhavja.
Jag dig ju här för ögonen harl
duschyanta
drömmande.
Sakuntala! Pärla, så ren och klar!
madhavja.
Det gör mig ondt om de skönheter många
som efter dig tråna i dina palats! —
Du lämnar de rika dadlarnas plats
för att tamarinden, den enkla fånga!
duschyanta.
Du arme har aldrig ju kastat en blick,
på alla de blomstrande, unga behagen",
som den höge skaparen, själf betagen,
åt kvinnan skänkte, när lifvet hon fick.
Det är skönhet5gudinnan, som åter i dagen
stigit i hennes fagra gestalt,
och formfulländad förtjusar allt! —
Doftande blomman af ingen funnen —
pärlan, af ingen dykare hunnen —
honung, af inga läppar vunnen —
hvem är den sälle på jordens rund,
som får njuta af dem en salig stund?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
