Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem öfver kullarne. Det var också på högsta tid, ty strax
efteråt blefvo engelsmännen synliga bakom oss, men vi sutto
också redan i sadeln och voro kvickare än fienderna.
Artilleristens goda infall har lönat sig, engelsmännen hafva
respekterat grafvarne, kanonen är räddad.
Förundrade hade Vanheerden och hans följe åhört
berättelsen, och alla skrattade åt den lyckade listen. Sedan
beslöt man att medtaga den återuppståndna kanonen som en
välkommen tillökning i De Wets artilleripark och lastade
den genast på en vagn.
Under allt detta hade natten brutit in, och uppe på
himlen strålade stjärnorna. I lägret var det redan
jämförelsevis rätt lugnt. Största delen af folket hade tagit fram
sina filtar och kastat sig ned på marken i större eller mindre
grupper.
— Så godt de sofva, sade Vanheerden, som i sällskap
med den långskäggige underbefälhafvaren slagit sig ned vid
en lägereld och leende åhörde snarkkonserten, som i alla
möjliga tonarter trängde till hans öra. De ha blifvit
duktigt medtagna under de sista dagarne och ha då ärligt gjort
skäl för en rastedag i morgon.
— Ja, det ha de, bekräftade långskägget. För
hästar-nes skull vore ej heller en andra rastedag att förakta.
— Ni vet, Jan Peesenboom, att vi måste tillbaka öster
ut, så snart vi huggit oss ett provianttåg här. Tiden, som
De Wet gifvit oss, är ej öfverdrifvet lång.
— Det är sannt, och jag vill inte heller ställa upp några
fordringar, ehuru jag tror, att en ytterligare h vil odag ej
skulle göra oss något af bräck, då vi ju alltid kunna raska på
bättre, sedan vi hvilat ut. Det är underligt, att ni inte själf
behöfver hvila.
— Det behöfver jag nog lika väl som andra.
— Visst inte. Jag tycker mig under de sista dagarne
iakttagit en önskan hos eder att komma framåt fortast
möjligt.
— Om så är, svarade Vanheerden tvekande, så har det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
