- Project Runeberg -  Hjältebragder. Skildringar från boerkriget /
134

(1904) [MARC] Author: Johannes Kaltenboeck Translator: Carl Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det Vanheerden besvarade de framställda frågorna med en
utförlig skildring af slaget vid Colenso, närmade sig en ung
officer och betraktade, antingen af nyfikenhet eller andra
orsaker, mycket noggrant hans khakiuniform. Vanheerden
lät sig ej därigenom på minsta sätt bringas ur fattningen,
han kunde också af hjärtans lust låta unge herrn snoka, ty
uniformen var afstämplad och äkta, den hade samma dag
blifvit tagen från en engelsk fånge.

Då Vanheerden slutat sin berättelse, sågo officerarne rätt
snopna ut. Att general Buller, till hvilken alla satt sina
förhoppningar, skulle blifva kastad öfver ända så där hux flux
och lida så stora förluster, det hade säkerligen ingen kunnat
drömma om.

Vanheerden blef frigifven och tilldelad trängen,
eftersom han var en ”vilde”, men förstod sig på att handtera
hästar. Här vid trängen bemöttes han synnerligen hjärtligt af
”kamraterna”. Det käcka sätt, på hvilket han rymt från
boerna, var snart omtaladt rundt om, och tillförsäkrade honom
öfverallt i denna krets det största anseende.

Nu gällde det att här göra tjänst, och trängafdelningens
arbete var rätt ansträngande. Än skulle ammunition, mat
eller foder bringas hit, än dit, och Vanheerden hade snart fullt
upp att göra och kom ibland på flera timmar ej ned från
vagnen eller ur sadeln.

Men bättre hade han ej kunnat blifva placerad än just
vid trängen, ty då lärde han på några få dagar känna hela
försvarslinien med alla dess starka och svaga punkter och
förvånades öfver dess kolossala, nästan fjorton mil omfattande
utsträckning. Han hade alltid ögon och öron öppna och erfor
snart, att general White genom boerkanonernas stora skottvidd
blifvit tvungen att sprida sitt folk på en sådan yta, då han
alldeles riktigt insett, att en trängre formation endast höjde
de fientliga kanonernas träffsäkerhet. Lika öfverraskad var
Vanheerden att se blott några hundra man ligga i
förskans-ningarne å vissa försvarspunkter, som ofta voro uttänjda till
en hel mil.

Egendomligt föreföll det honom äfven, att hela kavalle-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:07:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sahjalte/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free