- Project Runeberg -  Hjältebragder. Skildringar från boerkriget /
104

(1904) [MARC] Author: Johannes Kaltenboeck Translator: Carl Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Piet sprang fram ur buskaget, i hvilket han hittills
hållit sig dold, och. skyndade ryttaren till mötes, ty hans skarpa
öga hade redan på långt afstånd upptäckt fadern. Få
minuter senare möttes de på vägen.

Vanheerden hade redan sett vagnen, såväl som
fotografen och den svarte betjänten, som nu närmat sig ett godt
stycke till bergafsatserna. Kuriren insåg genast deras afsikt,
sprängde af från vägen och red efter dem.

— Herrn — herrn! — Jag bar ett ord att säga er. — Jag
får be er återvända till vagnen genast! ropade han till
fotografen.

Denne gjorde en förargad grimas och visade föga lust
att efterkomma befallningen. Då han dock såg, att han hade
mannen från i går inför sig, om hvilken han redan visste, att
denne ej lät leka med sig, gjorde han god min i elakt spel
och vände om.

Också kuriren vände i detsamma och begaf sig till
vagnen. Då fotografen kom dit, hälsade Vanheerden ett höfligt
god morgon och bad åter om ursäkt för att han störde,
men hoppades, att det ej skulle dröja länge. Kalla på er
hindu!

Denne, som befann sig i vagnens inre, kom genast ut.

— Herre! började kuriren åter, jag vill göra processen
kort och säga er, att er tjänare gjort sig till godo en gosses
dumhet och tillägnat sig en glassy stone af betydligt värde;
denne man är en bedragare, en tjuf!

Därefter skildrade han de närmare omständigheterna,
under hvilka diamanten blifvit frånröfvad Hendrik, och
fotografen måste medgifva att uppgifterna, hvad beträffade plats
och person, stämde fullkomligt. Med känsliga ord skildrade
Vanheerden också hvilken olycka träffat farmaren, att denna blifvit
förorsakad genom honom själf, och att han därför vore skyldig
farmaren tacksamhet och gärna skulle vilja vedergälla honom
på något sätt. Han var nu kommen hit för att återfordra
ädelstenen.

Hinduens ansikte hade blifvit alldeles askgrått i början,
men han förstod att lägga band på sig och återfick snart sitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:07:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sahjalte/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free