Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ansikte antog vid vissa tillfällen, som just nu, nästan manligt
fasta drag.
Då den ungdomlige krigaren upptäckte generalen och
dennes följeslagare, befallde han den långe engelsmannen i
kort kommandoton att göra halt. Halft nyfiket, halft skyggt
betraktade ynglingen öfverbefälhafvaren, och stod just i
begrepp att gå vidare, då öfverste Villobois tillfälligtvis
blickade upp.
— Hvad vill du, min son? frågade han, sedan han låtit
blicken ett ögonblick hvila på de båda olika gestalterna.
— Ingenting, svarade gossen. Jag såg
ölverbefälhafva-ren för första gången och ville blott se på honom litet
närmare.
— Gör det, min vän. Hvad heter du?
— Piet Vanheerden.
— Hur gammal är du? Står du verkligen redan på
listan?
— Det vet jag inte. — Jag vet blott, att far inte ville
tillåta mig draga i fält, men jag vet också, att jag kan taga
en karl i maten lika väl som andra.
— För en pojke i din ålder låter det litet själfmedvetet,
men du är en duktig pojke. Din far tycker nog, att du är
för ung att gå ut i krig — du måste bli stor och stark först.
— Ja, han sade, att min tid att gå ut i striden skulle
först komma, när jag kunde fälla en oxe till marken med
knytnäfv6n, men i det stora hela har han nog orätt.
— Hvarför det?
— Jag har nu deltagit i flere strider, och jag tycker
det inte alltid är kraften i armen utan oftare bössan, som
af-gör dem.
— Och skjuta kan du?
— Ja, herre! Jag är visserligen blott fjorton år, men
jag förmår redan träffa fågeln i luften och styra den
vildaste häst.
— Du tyckes vara en duktig pojke, men åtskilligt
lättsinnig.
— Hvarför det?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
