Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teos första kärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392
TEOS FÖRSTA KÄRLEK
pappa spelade, och snart blef det dansmusik och
dans, än par om par, än i ring salen rundt.
— Nej, men Teo skall med i svängen! —
ropades det.
Han log af höflighet, men tvekade. Det
var, som om benen ej ville bära honom, han
var rädd att snubbla — han hade blott en enda
tanke: — hvarför skall inte Annie få sjunga ?
Hon gaf honom en liten knuff — och så stod
han midt på salsgolfvet, välvilliga händer grepo
hans, det fanns ingen hjälp. Så drogs han med
i ringen, rundt, rundt. Glittrande lågor
hvirf-lade, ansikten, röda och skrattande, sväfvade
förbi till slängpolskans rungande takt. Af tant
Annie uppfångade han då och då blott en glimt:
— det hvita ansiktet, den hvita solfjädern. —
Ändtligen var det öfver — Teo släpptes lös;
men som rusig tumlade han ett par steg framåt,
och ett par tillbaka, tills han af en slump råkade
en stol och fick sätta sig. Han kunde knappt
andas, flämtande och genomsvett hörde han
granen och julbordet lofprisas, hörde hjärtliga
skrattsalfvor. Hvad allt, allt detta skulle ha gladt
honom, om icke den oundkomliga, olösliga
gåtan pinat hans själ: —
— Hvarför skall inte tant Annie sjunga i
kväll ?
En ingifvelse sprang likt en blixt ur hans
heta hjärta: — farbror Westborg hade ju varit
så glad och vänlig nu. Tänk, om —! Teo gled
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
