Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En allvarsam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
EN ALLVARSAM
— Ja, till en början — menade Dankell —
folket känner ju inte förhållandena i dess helhet,
kan alltså icke räkna rätt.
— Endast arbetsgifvaren kan öfverblicka —
instämde nu Wahlros.
— Bra, Herman — gycklade docenten — klyf
hårstråt och visa din sakkunskap.
Licentiaten skrattade och såg ånyo på klockan.
— Men skämt och öfvermod dög minst af allt
till att afspisa Frits, när han väl kommit i farten.
Han kastade sig än hetsigare i den ojämna
kampen, och det var just kamraternas afsikt. —
När änkefru Koll, smilande, slog upp salsdörrarna
och bjöd: »varsågod, mina herrar», genljöd
salongen af skärmystlingens larm. Den
fortsattes vid bordet. De andra behöfde blott här
och där sticka in ett litet elakt ord mellan
munsbitarne — och Somling glömde gaffel och knif,
genskjutande, utredande och bestraffande. —
Novisen sökte förgäfves med blickar och
host-ningar lugna sin bror. Han förstod ju, att de
andra inte menade så illa, knappast ens menade,
hvad de sade. Men Frits hade helt förgätit sin
bror.
— Du tror godt om den tjänande brodern
— inföll docenten, men i tvifvelaktig ton.
— Det är min och er skyldighet — förklarade
Frits.
— Gärna, — medgaf Wahlros — men inte
kan man därför ge folket rätt i allt, som det vill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
