Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar och exkurser - Om s. k. svarta listor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om s. L svarta listor.
Den sociala krigföring, varom dessa skildringar kandia, har givetvis utbildat sina
speciella metoder. Man kan säga, att arbetsgivarnes och arbetarnes organisationer
stå mot varandra som stora politiska maktkonstellationer, än fredligt förhandlande,
än i öppen kraftmätning, men städse på sin vakt och beredda för strid liksom för
frid. I sådana länder, där företagarne alltjämt söka att konsekvent hålla sina verk
fria från fackföreningarnas inflytande, är stridsställningen naturligt nog nästan det
normala. De skildringar, som givas från Nordamerikas Förenta Stater exempelvis
av de stora sammanslutningarna The National Founders’ Association och The National
Metal Trades Association,1 visa dessa i ständig krigsberedskap för att dels
förekomma strejker, dels omedelbart och effektivt nedslå strejkrörelser, så snart dylika
yppat sig. Sådana organisationer äro följaktligen systematiskt rustade för att
utforska motståndarnes förehavanden, att förhindra begynnande strejkagitation, att, om
strejk utbrutit, likväl hålla verksamheten i ostörd gång o. s. v. Det kanske bör
tilläggas, att de samtidigt eftertryckligt tillhålla sina medlemmar att genom
mönstergill behandling av sitt folk sörja för, att inga befogade klagomål kunna resas. Den
mycket omtalade amerikanska hänsynslösheten visar sålunda rätt olika sidor, vilka
emellertid nära sammanhänga inbördes. Vad man kan vara viss på är, att sedan
strid utbrutit, sparas inga ansträngningar och kraftåtgärder för att trygga segern
åt arbetsgivarne.
I vårt lugna land torde det endast undantagsvis och rent tillfälligt ha förekommit
liknande hårdhänta stridsmetoder. Anledningen är väl främst att söka däri, att
centralorganisationernas förvärvade maktställning och tryggade auktoritet skapat ett
faktiskt jämviktsläge, som ingendera sidan har intresse av att rubba. Därför
föredraga ovillkorligen de ansvarskännande att mötas vid förhandlingsbordet framför
den alltid ovissa och förlustbringande striden. Trots detta får det dock ej förbises,
att även hos oss den sociala kampen emellanåt skapat företeelser och framkallat
handlingar av betänklig art. Vilka medgivanden man än kan vara böjd att begära
eller inrymma, åt de oundgängligen förgrovade momenten hos en på massverkan
riktad agitation, skall det dock vara omöjligt att försvara den hets, som vid strejker
vänts mot arbetsvilliga, och den förföljelse, som efteråt kunnat iscensättas mot dem.
Intet är vanligare än att dylika och liknande uttryck av fanatisk och missriktad
klassolidaritet försvaras genom angrepp på motparten. Den som tadlar
arbetarrörelsen för visad hänsynslöshet mot den personliga friheten, får som regel svaret:
»nå, men arbetsgivarnes svarta listor». Det händer, att mer än en, som strävar
till opartiskhet, blivit avväpnad genom ett sådant svar. Därför kan det måhända
ej vara ur vägen att något undersöka, vad som kan ligga under detta så ofta
upprepade slagord.
Man har härvidlag först och främst att skilja mellan öppet konflikttillstånd och
fredstillstånd. En konflikt är strejk, blockad och lockout, var för sig eller
sammanflätade. Liksom fackföreningarna i alla dessa fall — även lockout åtföljes av blockad
från andra sidan — förhindra sina medlemmar och i mån av möjlighet även andra
från att taga anställning å de blockerade platserna, så tillser Svenska
Arbetsgifvareföreningen, att strejkande och utestängda arbetare icke under konflikten vinna
anställning hos andra föreningsmedlemmar. Härom föreskriver stadgarnas § 23 i
punkten 3: »Delägare är förbjudet att under pågående strejk eller lockout eller
därefter, i strid mot styrelsens behörigen kungjorda beslut, i arbete använda strejkande
1 Se Bonnett, anf. arb., s. 63 f. och 98 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
