Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Världskrigets återverkningar - S. A. F:s utbyggande under krigstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Verkstadsföreningen. Till sist beslöt man att inkalla den för stadgeändringar
ajournerade stämman till d. 21 oktober. På detta fortsatta stämmosammanträde
samt på extra stämma d. 9 december genomfördes de behövliga
stadgeändringarna, varefter fullmäktige genast beslöto befria Verkstadsföreningens medlemmar
från inträdesavgift.
Verkstadsföreningens inträde i Arbetsgifvareföreningen räknades från och
med det följande årsskiftet. Vid sitt första sammanträde år 1917, d. 10 januari,
adjungerade Arbetsgifvareföreningens styrelse med sig tvenne medlemmar från
S. V. F., nämligen J. S. Edström och E. G. Wållgren. Efter den närmaste
årsstämman (d. 11 maj) bestämde fullmäktige styrelsemedlemmarnas antal till
tio utom de båda direktörerna samt invalde då nämnda bägge representanter för
S. V. F.
Den så ofta diskuterade frågan om förhållandet mellan S. A. F. och C. A. F.
fick äntligen sin lösning under år 1918. Det hade länge varit klart, att C. A. F.
ingalunda var stridsdugligt, varför också dess taktik och uppgörelser gång
efter annan väckte ganska stort ogillande inom S. A. F. Å andra sidan kunde
förbundets lösa organisation knappast vara tilltalande för den fastare
sammanslutna föreningen, och man var därför inom S. A. F. mycket tveksam att
förorda en verklig fusion. Inför sannolikheten att blott tvenne alternativ
numera återstodo, antingen C. A. F:s fullständiga sönderfallande eller ock någon
sorts uppgörelse om dess inträde i S. A. F., veko betänkligheterna. Därför när
C. A. F:s ordförande, Erik Hjorth, genom en d. 9 oktober daterad skrivelse
direkt hemställde om förbundets inträde — exempelvis under namnet
Byggnadsindustriförbundet — såsom yrkesförbund i S. A. F., så framhävde man
visserligen inom S. A. F:s styrelse (d. 10 oktober) de allvarliga olägenheterna:
strejkförsäkringsbestämmelserna, som ej voro rätt tillämpliga för
byggnadsindustrien, måste omarbetas, och man skulle nödgas godtaga de mindre
lyckliga allmänna bestämmelser, som inginge i förbundets redan gällande avtal.
Emellertid fann man sig icke böra avböja en sammanslagning, därest förbundet
dels på antytt sätt ändrade sin organisation och dels »erhölle en ledning, som
vore mera kvalificerad och hade större auktoritet i förhållande till förbundets
medlemmar». En av båda organisationerna tillsatt kommitté, vari för S. A. F:s
del sutto Hj. v. Sydow, W. de Shårengrad och B. Wijkander, framställde
följande huvudsakliga förslag: Centrala Arbetsgivareförbundet borde upplösas och
förbundets delägare sammansluta sig i yrkesföreningar samt såsom sådana vinna
inträde såsom yrkesförbund i Svenska Arbetsgifvareföreningen. Dessa
yrkesförbund borde organiseras såsom riksförbund, d. v. s. omfatta hela riket, varvid
hinder icke mötte, att inom ett sådant förbund funnes olika distriktsavdelningar
med olika styrelser. Ifall inom en näringsgren, som har sammanhang med
byggnadsverksamheten, det icke funnes så stort antal näringsidkare, att de lämpligen
146
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
