Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Mellan storstrejken och världskriget - Samverkan med andra organisationer; arbetsgivareföreningarnas förtroenderåd - Inre förhållanden under de lugna åren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
olika förslag egentligen blott ha intresse som symptom, är det onödigt att här
dröja vid dem utförligare, allenast ett skall något beröras.
Under år 1911 hade C. A. F. långa och besvärliga förhandlingar om nya
lokala kollektivavtal, till sist gjorde förbundet en allmän byggnadslockout, som
berörde omkring 1,700 arbetsgivare och c:a 10,000 arbetare samt pågick i mer
än tre månader (juli—oktober). Såväl förbundets taktik som den slutliga
uppgörelsen bedömdes ganska strängt inom S. A. F:s styrelse, där man särskilt fann
betänkligt, att en rad rena intressetvister lämnades till avgörande genom
skiljedom. Ej heller hos C. A. F. var man belåten, det artade sig till kris inom
förbundet, och då dess ledare ifrån begynnelsen, A. E. Magnusson, samma år
lämnade ordförandeskapet till Erik Hjorth, tog den nya ledningen återigen upp
tanken på någon fusion med S. A. F. Först framkastades ett sådant arrangemang,
att C. A. F. skulle till sin ordförande utse Hj. v. Sydow, varigenom utan
organisatoriska förändringar enhetlighet i ledningen skulle tryggas. Det saknades
icke hos S. A. F. sympatier för denna lösning, men vid närmare övervägande
segrade betänkligheterna, och v. Sydow förklarade sig (d. 20 maj 1912) bestämt
avböja förslaget. I stället tillsatte C. A. F:s stämma samma år en kommitté för
vidare undersökning av ärendet, och denna kommitté förordade förbundets
inträde som yrkesförbund i S. A. F. På sin årsstämma 1913 beslöt likväl
förbundet att fortfarande behålla sin fristående ställning.
Inre förhållanden under de lugna ären.
För handläggningen och lösningen av lönekonflikter inom Sverige gjorde
året 1909 epok, därom kan ingen meningsskiljaktighet råda. Kraftmätningens
allvar ingav deltagarna den respekt, att man framgent ovillkorligen ryggade
tillbaka för att så snabbt som ofta tidigare vädja till vapnen. Att stridslusten
framför allt funnits i arbetarleden, lärer icke kunna förbises, där var det
också, som man nu fått röna de bittraste följderna, vilket Landsorganisationens de
närmaste åren starkt reducerade medlemsantal utvisar:
Årssluten
Antal medlemmar i LO
(avrundat)
190 7..................................................186 OOO
190 8..................................................162 OOO
190 9..................................................108 OOO
191 0..................................................85OOO
191 1..................................................80 OOO
191 2..................................................85 OOO
191 3..................................................97000
191 4..................................................101 OOO
130
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
