Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Svenska arbetsgivareföreningens konstituerande - S. A. F:s tillkomst - Föreslagna och definitiva stadgar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lockout; och 22, beträffande stämmas inkallande. De ändringar, vilka i
C-för-slaget framförts, blevo i allmänhet av det konstituerande mötet accepterade, i
några fall med ytterligare modifikationer. I det hela kan sägas, att B-förslaget
fanns motsvara de församlades önskningar och föreningens sannolika behov,
men att man på vissa speciellt viktiga punkter sökte klarare och mera praktiskt
verkningsfulla formuleringar.
Denna skillnad mellan det första förslaget och den definitiva avfattningen
markeras i stadgarnas första paragraf. Det ursprungliga förslagets § 1 angav
föreningens ändamål sålunda: »Svenska Arbetsgifvareföreningen har till
ändamål att stödja näringslifvet i Sverige och skall särskildt söka bilägga uppkomna
tvister mellan arbetsgifvare och arbetare samt lämna arbetsgifvare ersättning, på
sätt dessa stadgar bestämma, för skada genom strejk eller lockout.» Det
ändringsförslag, som vid mötet framlades, hade strukit den något svävande frasen
»att stödja näringslifvet i Sverige» samt gav den mera precisa formulering, som
blev den definitiva, nämligen: »Svenska Arbetsgif vareföreningen har till
ändamål att befrämja samverkan mellan arbetsgifvare, befordra bildandet af
yrkes-och ortförbund, bistå dessa och enskilda arbetsgifvare vid biläggandet af
uppkomna tvister mellan arbetsgifvare och arbetare samt lemna arbetsgifvare
ersättning på sätt dessa stadgar bestämma för skada genom strejk eller lockout.»
Då de nu antagna stadgarna sedermera grundligen reviderats, är det nog att
kort redogöra för deras väsentliga innehåll samt att därvid även beröra de
viktigare förändringar, vilka mötet gjorde i det första förslaget.
Föreningen byggdes på enskilda medlemmar (§§ 1—2), i motsats till den
danska Arbejdsgiverforeningen, vilken organiserats som sammanslutning av
föreningar: »hvarje svensk arbetsgifvare, enskild man eller bolag, äger söka inträde i
föreningen», hette det, och det ankom på föreningens styrelse att efter nödiga
upplysningars inhämtande besluta om bifall eller avslag å ansökningen.
Enär föreningens syfte på redan angivet sätt var icke blott att bistå
medlemmarna vid biläggandet av uppkomna arbetstvister utan också och kanske
framförallt att lämna ersättning för dem genom strejk eller lockout vållad skada,
var det av synnerlig vikt att bestämt ordna medlemmarnas ekonomiska
förhållande till föreningen. Denna organiserades följaktligen som en ömsesidig
försäkringsanstalt, och medlemmarna betecknades från och med stadgarnas § 3
städse såsom delägare i föreningen. Det var också helt naturligt, att just denna
paragraf, vilken ordnade delägarnas finansiella förpliktelser, blev föremål för
det allvarligaste övervägande och även för de viktigaste förändringarna å det
konstituerande sammanträdet. Olika yrkanden belysas bäst genom en
jämförelse mellan det första stadgeförslaget (B-förslaget) och den definitiva lydelsen.
5—
2727/0
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
