Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Svenska arbetsgivareföreningens konstituerande - S. A. F:s tillkomst - Mötet den 17 september 1902 och dess förhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
got allmännare understöd för sina förslag. Därmed torde tanken på denna
organisations vidare utbyggande ha skrinlagts.
Närmaste följden av Hälsingborgsmötet blev en klyvning av den skånska
sammanslutningsrörelsen. Berg synes efter sitt nederlag i Hälsingborg ha
misströstat om sina planers framtid, varför han i stället nöjde sig med att i Malmö
skapa en rent lokal organisation, vilken blev fröet till den ovan (s. 27)
omnämnda Allmänna Arbetsgivareföreningen i Malmö. Under ledning av
fabriks-idkaren Carl Cloetta utvecklade denna från år 1902 en ganska betydelsefull
verksamhet men med mycket begränsat program; med tiden skulle denna
förening ingå som ortsförbund i Svenska Arbetsgifvareföreningen. Oppositionen
mot Berg hade letts av direktör Malte Sommelius vid Hälsingborgs m. fi.
sockerfabriker, och under hans ledning organiserades 1899 Södra Sveriges
Arbetsgivareförening med säte i Hälsingborg. Denna förening satte som sin
närmaste uppgift att förvärva en person, vilken kunde helt ägna sig åt
sammanslutningen för att som sakkunnig specialist vid avtalsunderhandlingar möta
fackföreningsmännen. Som sådan ombudsman anställdes fil. kand. G. Falkenström.
D. 19 december 1899 konstituerade sig föreningen. Då all tanke på
strejkförsäkring här var från början borteliminerad, kunde medlemmarnas bidrag sättas
låga, de begränsades till en inträdesavgift samt en årsavgift av 2 kr. för varje
arbetare. Medlemmarna förbundo sig att icke i arbete mottaga strejkande
arbetare från annan föreningsmedlem.
Om Hälsingborgsföreningens verksamhet har dess dåvarande ombudsman
nedskrivit följande: »Föreningen fick tyvärr icke den anslutning bland
arbetsgivarna på andra orter, som man på grund av starten haft anledning att vänta,
men i Hälsingborg och närmaste omnejd var tillslutningen mycket god.
Förläggandet av föreningen till denna stad var i den mån mycket lägligt, som
densamma vid denna tid jämväl utgjorde säte för det stora Grov- och
Fabriksarbetareförbundet med medlemmar i nästan samtliga fabriker i Skåne. Detta gav
anledning till en från respektive håll ingalunda outnyttjad kontakt mellan
arbetsgivarebyrån i Hälsingborg och fabriker utanför föreningens medlemskrets,
som helt naturligt lett till dennas oavlåtliga utvidgande, därest händelserna ej
länkats annorlunda.
Under de trenne år, som undertecknad förestod Södra Sveriges
Arbetsgivareförening i Hälsingborg hade densamma att genomgå åtskilliga arbetskonflikter,
vilka trots föreningens ringa omfattning och lösliga sammansättning likvisst
ledde till tillfredsställande resultat såsom även av föreningens ordförande, dir.
Sommelius, blivit offentligen vitsordat (se Svenska Dagbl. nr 15 5 av år 1902).
Emellertid framstod för oss alla klart att föreningen måste utvidga sitt
verksamhetsområde i ej för långsamt tempo, om den skulle kunna bestå i längden.
Under arbetets gång hade jag funnit, att större och mindre arbetsgivare nog
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
